Bananflugans väl synliga kromosomer i spottkörtlarna har lockat fram både kunskapen om DNA och molekylärbiologi. Foto: Kevin Cook/TT
Foto: Kevin Cook/TT
Vetenskap

Het fluga gav nytt Nobelpris

Forskare: Kan identifiera enstaka gener
3:19 min

Nobelpriset i medicin går i år till tre forskare som genom att studera bananflugor har upptäckt att vi har en inre biologisk klocka som inte påverkas av dagsljus. Det är tredje gången som bananflugan ligger bakom forskning som leder fram till ett Nobelpris.

– Utan bananflugan hade upptäckten av DNA och molekylärbiologin och alla medicinska tekniker som bygger på det blivit 50-100 år försenade, säger Peter Witzgall, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som forskar på just bananflugor.

Det som gör bananflugan så het inom genetik- och biologiforskningen är att den har stora, tydliga kromosomer som är lätta att studera.

– Det var en insektsforskare som av ren nyfikenhet upptäckte att bananflugan hade stora kromosomer i sina spottkörtlar men då visste man inte vad de fanns till för.

Senare såg man att arvsinformationen fanns där och Tomas H Morgan kunde visa hur kromosomer ärvs ned, vilket gav ett första Nobelpris 1933. Nästan 30 år senare, 1962 kunde Francis Crick och James Watson med hjälp av sin forskning på bananflugor visa på byggstenarna i DNA.

– Det som gör bananflugan så bra är att man kan identifiera just enstaka gener som påverkar våra beteenden, säger Peter Witzgall. 

Liknar bananflugan oss människor?
– DNA är ju samma hos alla levande varelser. Forskning som tidigare gjorts på möss kan lika gärna göras på bananflugor eftersom konstruktionen av till exempel nervceller är ganska lik.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".