n patient i en säng på en vårdavdelning. Foto: Bertil Ericson/TT
Foto: Bertil Ericson/TT
Skåne

Trots löfte om fler – nu är vårdplatserna 300 färre

3:19 min

På fyra år har antalet vårdplatser i Region Skåne blivit 300 färre, trots att det politiska styret lovat att skapa fler. Nu har förvaltningscheferna fått i uppdrag att göra något åt situationen.

Störst andel vårdplatser har försvunnit vid lasaretten i Ystad och Trelleborg, där mer än var tredje är borta.

– Det spelar nästan ingen roll vem som jag pratar med kring olika problem. Den minsta gemensamma nämnaren verkar vara att vi inte har tillräckligt med lediga vårdplatser. Om det betyder att vi måste ta fram fler bemannade vårdplatser eller att vi kan förändra vårt arbetssätt, förmodligen är det en kombination, säger Mats Molt.

I augusti 2014, en knapp månad före senaste valet, presenterade regionstyrelsens nuvarande ordförande Henrik Fritzon (S) partiets valmanifest:

– Vi lovar att anställa 2 000 fler i vården under kommande mandatperiod, och vi lovar också att skapa 300 nya vårdplatser, sa han då.

Men med mindre än ett år kvar till nästa val har alltså antalet vårdplatser i stället minskat med 300, vilket motsvarar tio procent av alla vårdplatser i Skåne. På lasaretten i Ystad och Trelleborg har över 30 procent av platserna försvunnit och i Helsingborg 17 procent.

Konsekvenserna av bristen på lediga vårdplatser blir överbeläggningar och att patienter vårdas på fel avdelning. Problemen är olika stora på de olika sjukhusen, enligt Mats Molt.

– I de rapporter som kommer varje vecka så har vi de största negativa effekterna i framför allt Ystad och Lund. Tidigare var det även i Helsingborg. Ystad har från sitt utgångsläge nästan femdubblat antalet patienter som ligger överbelagda, säger han.

Nu har förvaltningscheferna fått i uppdrag att se över vårdplatssituationen och ta fram förslag på hur antalet lediga vårdplatser ska kunna öka. Målen är högt ställda: inga patienter ska vårdas på fel avdelning, andelen överbeläggningar per 100 vårdplatser ska vara högst en procent och inga patienter ska få allvarligare trycksår som hade kunnat undvikas.

Att vårdplatser stängts hänger ihop med svårigheten att rekrytera sjuksköterskor, och anledningarna till det tror Mats Molt är flera.

– Stora bitar kan nog falla tillbaks på ledarskap och organisation, men inte allt eftersom vi har ganska många enheter som fortfarande fungerar väl vad det gäller vårdplatser. Vissa enheter har god verksamhet och andra är mer drabbade, säger han.

Enligt Mats Molt går det inte direkt att se att vårdplatsbristen fått konsekvenser för patientsäkerheten. Under ungefär samma period som 300 vårdplatser försvunnit har antalet vårdskador i Skåne halverats. Men tillgängligheten till vården har påverkats, och personalens arbetsmiljö tar stryk.

– Problemet är att om vi har en för lång period av för hårt tryck på våra vårdavdelningar och våra medarbetare, så kroknar man, och antingen söker man annan arbetsgivare eller försöker byta arbetsuppgifter inom förvaltningen eller koncernen, säger Mats Molt.

Förvaltningarnas handlingsplaner ska vara klara i början på december.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista