Genrebild elever
Malmö stad vet inte hur många som blir bortgifta varje år. Bilden är en arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT
Malmö

Skolelever som gifts bort okänt för kommunen

Margot Olsson: "Hade varit bra med en uppfattning när man planerar insatser"
3:46 min

Malmö stad kartlägger just nu förekomsten av hedersvåld men avsaknaden av en lägesbild ute i skolorna försvårar arbetet. Till exempel saknas det siffror på hur många som har varit i riskzonen för tvångsgifte under sommarloven genom åren.

Idag finns det endast en uppskattning om att uppemot 4 000 ungdomar kan vara utsatta i Malmö. Därför kartlägger kommunen för första gången omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck. En liknande kartläggning pågår i Stockholm och Göteborg.

Det kan handla om flickor som blir kontrollerade av sina familjer, som inte får träffa vänner eller pojkvänner. Det kan vara pojkar som måste bevaka sina systrar och utsätta dem för våld för att skydda familjens heder. Den som bryter mot de här normerna riskerar bli utfryst, hotad, misshandlad eller värre.

Att tvingas gifta sig mot sin vilja, antingen som myndig eller minderårig, är en annan del av hedersvåldet. Det kan ske under sommarloven, till exempel under semestern i familjens hemland. Elever kan försvinna spårlöst eller kommer tillbaka senare. Ibland flyr de tillbaka till Sverige med hjälp av svenska myndigheter.

Målet är att kartläggningen ska ge mer kunskap så att man kan rikta insatserna i Malmö men arbetet försvåras eftersom man inte har något att utgå från och det saknas en sammanställd bild ute i skolorna. När det gäller tvångsgifte har man ingen uppfattning om hur ofta det här sker eller hur många som är i riskzonen.

– Det hade varit bra att ha en uppfattning om ungefär hur många det handlar om just för när man ska planera vilka insatser man behöver ha, säger Margot Olsson, kommunens samordnare för våld i nära relationer.

Hon har själv försökt få fram siffror och en lägesbild av det här ute i skolorna, men utan framgång.

– Varje skola har i uppdrag att titta efter om varför en elev inte kommit tillbaka efter skolan och det är klart att man undrar vad som har hänt med eleven. Men det finns väldigt många skolor i Malmö, jag tror att vi har 50 grundskolor och ett antal gymnasier. Det här samlas inte ihop, ofta vet man inte orsaken heller, det tillhör ett av bekymren. Så, hur det ser ut som helhet, det finns inga sådana uppgifter.

Hur ska man kunna utreda den här frågan om man inte vet förekomsten av den i kommunen?

– I bästa fall får vi reda på någonting av det här genom den här kartläggningen men annars är det naturligtvis ett bekymmer. Det handlar också om att man inte får registrera uppgifter om bakgrund och vilken religion man tillhör, det är ett av bekymren, säger Olsson.

Finns det inte något mer man borde göra för att ha någon slags kunskap om det här?

– Det hade varit bra om vi hade kunnat få en bättre översyn om detta och hitta något sätt som samtidigt är lagligt för att få en bättre syn på det, visst hade det varit bra.

Inte heller socialtjänsten har någon sammanställd statistik på detta. Enligt en av enhetscheferna i ett av Malmös stadsområden försvinner elever efter olika lov några gånger om året. Det leder till en orosanmälan till socialtjänst från skolan och om familjen sedan inte kommer på samtal så kan man inte göra så mycket mer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".