montage-tvångsgifte tvångsäktenskap
Det är ett svek mot barnen att man inte vet hur många som gifts bort ute i kommunerna, säger Juno Blom. Foto: TT
Malmö

Kompetensteam mot hedersvåld: "För dålig koll på viktig fråga"

Juno Blom: "Unga lämnar krig men stannar kvar i förtryck"
3:28 min

Att det saknas en lägesbild av risken för tvångsgifte bland eleverna i Malmö är ett tecken på att kommunen haft för dålig koll, enligt nationella kompetensteamet mot hedersvåld.

Det finns inga exakta siffror på hur ofta det sker att barn och unga förs ut ur landet men sedan kompetensteamet mot hedersvåld startade sin nationella stödtelefon för mer än tre år sedan har 127 ärenden av denna typ kommit in, 46 av dessa i år mellan februari och september. Man vet inte hur många av dessa som faktiskt utsatts för tvångsäktenskap.

– Då ska man veta att det här är ingen nationell statistik utan det finns tyvärr alltför många fler ärenden, barn och unga som är i extrem utsatthet idag. Det är sorgligt att det vi känner till är många gånger toppen på ett isberg. Hur många faktiska barn som inte finns kvar här mitt ibland oss just nu, det vet vi ingenting om, säger Juno Blom, ansvarig för nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck på Länsstyrelsen i Östergötland och fortsätter:

– Det är ett stort svek, att vi inte har uppgifter, att vi inte har haft en ambition att ta reda på det.

Juno Blom vittnar om att kunskapen är liten även ute i kommunerna.

– Det här är ett symtom och tydligt tecken på att vi inte har brytt oss tillräckligt om de här barnen. Vi har inte tagit ansvar som vi har att verkligen försäkra oss om hur det ser ut för varje barn inom respektive kommuns ansvarsområde.

Som vi rapporterat under dagen så saknar Malmö stad både siffror och en gemensam lägesbild av hur ofta elever försvinner efter sommarlov eller hur många som riskerar giftas bort utomlands mot sin vilja. 

– Det är inte så att det här samlas ihop. Ofta vet man inte orsaken heller vilket tillhör ett av bekymren. Så hur det ser ut som helhet finns det inga uppgifter om, säger Margot Olsson, samordnare av arbetet mot våld i nära relationer i Malmö.

Ett problem har varit att kommunen inte får spara uppgifter om elevers bakgrund, men nationella kompetensteamet trycker på att det ändå går att göra mer för att få en bild av problemet. Juno Blom:

Hur viktig vi tycker en fråga är, så mycket åtgärder vidtar vi för att få svaret.

– Det är klart att det går att få in ett svar, man vet väl vilka barn som borde vara i skolan och vilka barn som inte är i skolan och så får man följa upp hur många barn det faktiskt handlar om. Grundskolan är skolpliktig och vi har ett uppföljningsansvar när det gäller unga människor upp till 20 år, fortsätter hon. 

Liksom Stockholm och Göteborg håller Malmö just nu på att kartlägga det hedersrelaterade våldet och förtrycket i kommunen. Att sakna kunskap om de här frågorna är inget som är unikt för Malmö - många andra kommuner har haft för dålig koll på det här, enligt Juno Blom.

– Jag tror tyvärr att vi ibland har varit rädda för att prata om den dubbla utsattheten för barn och unga men också vuxna som utsätts för hedersvåld. De är en del av en strukturell diskriminering men utsätts också av den egna gruppen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".