Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
#dinmat

Vi äter fem gånger för mycket kött

Publicerat torsdag 14 december 2017 kl 12.42
Frida Kronlid, Kristianstad: Jag brukar tänka på att vi ska äta mindre kött
(2:40 min)
Kött är matens klimatvärsting eftersom djuruppfödningen slukar vatten, energi och andra resurser. Det orsakar utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimathotet.
1 av 6
Kött är matens klimatvärsting eftersom uppfödning av djur slukar vatten, energi och andra naturresurser. Det orsakar utsläpp av växthusgaser som bidrar till klimathotet. Foto: Karl-Josef Hildenbrand/TT
"Ja, jag brukar tänka på att vi ska äta mindre kött.", säger Frida Kronlid i Kristianstad.
2 av 6
"Jag brukar tänka på att vi ska äta mindre kött.", säger Frida Kronlid i Kristianstad. Foto: Jerker Hagman/Sveriges Radio
"Jag försöker kanske äta lite mer grönt men det finns ofta en köttbit med.", säger Niklas Johansson i Kristianstad.
3 av 6
"Jag försöker kanske äta lite mer grönt men det finns ofta en köttbit med.", säger Niklas Johansson i Kristianstad. Foto: Jerker Hagman/Sveriges Radio
Kimberly Nicholas är universitetslektor vid Lunds universitets centrum för studier om hållbarhet.
4 av 6
Kimberly Nicholas är universitetslektor vid Lunds universitets centrum för studier om hållbarhet. Foto: Jerker Hagman/Sveriges Radio
Klimatforskningen sammanfattad i fem punkter.
5 av 6
Klimatforskningen sammanfattad i fem punkter. 1. Världen blir varmare. 2. Det beror på människans utsläpp. 3. Forskning har bevisat detta. 4. Det är allvarligt. 5. Men problemet går att lösa. Foto: Jerker Hagman/Sveriges Radio
Flyga mindre är ett annat viktigt val människor kan göra för att minska sin klimatpåverkan.
6 av 6
En studie från Lunds universitet tidigare i år visar att det finns fyra val som är viktigast att tänka på för den som vill minska sin klimatpåverkan. 1. Byta ut kött mot grönare kost. 2. Flyga mindre. 3. Leva bilfritt. 4. Planera mindre familjer. Foto: Sue Ogrocki/TT

En studie från Lunds universitet visar att internationella rekommendationer om kost är otillräckliga i sina varningar om att äta för mycket kött.

Långa transporter, svinn, palmolja och hotade arter. Det är några klimatvärstingar och miljöbovar som kantar matens väg till middagsbordet.

Välja vad vi äter är en av de viktigaste sakerna vi kan göra.

Den mat som påverkar klimatförändringarna mest är kött. Och i västvärlden äter vi mer kött än vad som är bra för hälsan och miljön.

– I Sverige, Europa och Nordamerika är medelnivån av köttkonsumtionen nästan fem gånger mer än vad till exempel Harvard School of Public Health rekommenderar. De tittar på vad effekten blir för hjärtat och den allmänna hälsan, säger Kimberly Nicholas, som är klimatforskare vid Lunds universitets centrum för hållbarhetsstudier. 

I sin forskning har Kimberly Nicholas gått igenom internationella klimatrapporter. Hennes studie från Lunds universitet tidigare i år slår fast att en ändring till grönare kost är ett av de viktigaste valen människor kan göra för klimatet.

Jag brukar tänka på att vi ska äta mindre kött.

Studien visar också samtidigt att länders myndigheter, i sina råd om matvanor, inte understryker den kunskapen i tillräckligt stor omfattning.

– Under sommaren hade vi en forskningsstudie som visar att välja vad vi äter är en av de viktigaste sakerna vi kan göra för att minska vår klimatpåverkan. Om man har en växtbaserad kost så har det mycket mindre effekt på klimatet, säger Kimberly Nicholas.

När P4 Kristianstad ställer en fråga om detta utanför en matbutik varierar medvetenheten.

– Ja, jag brukar tänka på att vi ska äta mindre kött och köpa det som är odlat och producerat lokalt, säger Frida Kronlid.

– Nej, jag försöker kanske äta lite mer grönt men det finns ofta en köttbit med, säger Niklas Johansson. 

Referens: Wynes, S., & Nicholas, K. A., The climate mitigation gap: education and government recommendations miss the most effective individual actions, publicerad i Environmental Research Letters 12 juli 2017, http://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/aa7541

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".