Danskar med invandrarbakgrund kan få återvändarbidrag

8:45 min
  • Upp till 140 000 danska kronor, det kan en del boende i Danmark få om de lämnar Danmark. 
  • När kommunerna denna sommar fått i uppgift att mer aktivt informera om bidraget har det väckt starka känslor.
  • Hör Emir Degirmenci, som är både född och uppvuxen i Danmark.

– Jag föddes i Köpenhamn, uppvuxen i Fredericia. Är det dit jag ska hem eller menar de något helt annat?

Emir Degirmenci är i 40-årsåldern och sociolog som försörjer sig som föreläsare och författare. Vi träffas i hans lägenhet i ett höghus i den något slitna Köpenhamnsstadsdelen Nörrebro där han bor med sin fru Karen och fyra barn. Emir är en av drygt 64 000 i Danmark som kan få ekonomiskt stöd för att återvända hem. Hem var, undrar Emir som är dansk medborgare, föddes i Köpenhamn och är uppvuxen i danska Fredericia.
 
– Jag är ju, precis som den politiker som formulerat erbjudandet född och uppvuxen i Danmark. Så han kan inte förvänta sig samma reaktion från mig som från en flykting från Syrien, säger Emir.

Medan den som har fått uppehållstillstånd i Sverige bara kan få ett resebidrag för att flytta tillbaka till sitt hemland kan man i Danmark sedan många år tillbaka få med sig upp till 140 000 danska kronor.

Och det gäller numera även personer med danskt medborgarskap som är födda i Danmark, som Emir Degirmenci, om de har medborgarskap också i ett annat land. I Emirs fall handlar det om ett turkiskt medborgarskap som han har via sina turkiska föräldrar.

Trots det generösa erbjudandet har relativt få nappat. Och sedan i somras har en lag trätt i kraft som ålägger de danska kommunerna att aktivt informera de invånare som har rätt till återvändandebidrag om möjligheten. Något som några kommuner gjort genom att skicka ut brev till alla berörda. Emir Degirmenci tycker det är bisarrt.

När man får ett sådant brev och har bott i Danmark i hela sitt liv och har skött sig och bidragit till samhället så känner man att, hur ser denna stat på mig? Vad man än gör är man fast i den kategori människor som inte hör hemma, säger Emir Degirmenci. Och menar att ett erbjudande om att lämna Danmark skjuter bort folk genom att påminna att man inte är riktigt dansk såsom de med danska föräldrar eller namn.

 – Det är att skjuta bort folk att säga att oavsett vad du gör, hur stor insats du gör, hur flitig du är på arbetsmarknaden och i samhället så blir du aldrig en god medborgare, jämställd med Betina och Lars.

Och han är inte ensam om att reagera på denna senaste informationssatsningen. Chiara Petreni är socialsekreterare i Gentofte kommun och ordförande för integrationsgruppen i fackförbundet Dansk Socialrådgivarförening.

– Det är nog första gången som det kommer en lag som går på gränsen till både vad man tycker är anständigt och logiskt och användbart.

Det är nog första gången som det kommer en lag som jag tycker är på gränsen till som är anständigt, logiskt och användbart, säger Chiara Petreni.

I hennes kommun har man inte skickat ut brev till alla berörda invånare om återvändandebidraget. Däremot gäller, såsom för alla socialsekreterare i alla kommuner att de sedan i sommar måste ta upp möjligheten till återvändandestöd vid varje samtal med de som är i målgruppen. Det vill säga att personer som är i kontakt med socialtjänsten eller den danska arbetsförmedlingen kan få höra om stödet flera gånger i månaden.

Chiara Petreni säger att det blir motsägelsefullt att lägga upp planer för hur en person ska integrera sig i samhället - studera, få jobb och sen ta upp att de kan få pengar om de lämnar Danmark.

– Man gör en plan med medborgarna som ska in i arbete eller utbildning eller förberedelse till det. Och den blir påmind varje gång om att den är här tillfälligt. Det är ett sätt att säga att du är oönskad.

Varje gång ska du påminna dem om att de inte ska vara kvar här för alltid utan att de ska hem vid en tidpunkt, säger Chiara Petreni som egentligen tycker att erbjudandet om återvändandestöd är utmärkt. Bara att det inte är något som socialsekreterare ska behöva ta upp vid varje möte, för det får folk att känna sig oönskade.

– Det är ett diplomatiskt sätt att säga till en person att du är oönskad om du påminner den om att det finns möjlighet att åka hem igen varje gång du ser den. Det säger sig självt.

Det Chiara Petreni är mest orolig för är inte de som likt Emir Degirmenci har bott i Danmark i hela sitt liv utan de som tar det upprepade budskapet sämst är de som nyligen kommit till Danmark från ett land där det ännu råder krig eller i alla fall inte har något att åka "tillbaka" till.
 
– Och så är det några som är otrygga och traumatiserade och resurssvaga och tar det tungt. Det är några som blir mycket stressade och gråter.

Jag tar mig till Christiansborg, den danska riksdagen där. Socialdemokraterna sedan i somras innehar regeringsmakten. Det var alltså inte denna regering som fattade beslut om att ålägga kommunerna informationsplikt om återvändandebidraget, utan det infördes av den förra konservativa regeringen. Men socialdemokraternas talesperson, Rasmus Stoklund, tycker att lagen i grunden är bra.

 – Det har varit tiotusentals människor som varit berättigade till den här ordningen och ett ganska litet antal som använt sig av det. Det är något som tyder på att det är få som känt till att det existerat.

Rasmus Stoklund pekar på att av de tiotusentals danskar som kan får bidrag för återvändande har bara cirka 300 per år de senaste åren utnyttjat erbjudandet. Det tyder enligt honom på att få har känt till det. Och därför måste kommunerna mer aktivt informera om möjligheten.

Varför är det då så viktigt för Danmark att fler nappar på erbjudandet frågar jag. För att vi har integrationsproblem, säger Rasmus Stoklund.

– Ja, vi har ju integrationsutmaningar på olika ställen i Danmark. Om du aldrig har lyckats etablera dig i Danmark, aldrig har lärt dig danska så anser jag att det är bra för bägge parter att man åker hem.

Rasmus Stoklund förstår att folk som är etablerade i Danmark sedan många år kan bli illa berörda av att få hem ett brev om att flytta "hem" men menar att - då får man bara slänga det.

– Vi är inte intresserade av att göra någon ledsen – vi är intresserade av att upplysa om detta. Det är inte ett tvång, det är ett erbjudande.

När det gäller socialsekreterarnas kritik mot att de tvingas ta upp återetablering varje gång en person som är berättigad till stödet är i kontakt med dem svarar Rasmus Stoklund först att det kan inte stämma att de ska behöva göra det.

– Det tvivlar jag på faktiskt för det är verkligen riktigt.

Efter någon vecka återkommer Rasmus Stoklund och bekräftar att jo, lagen säger att socialsekreterarna måste ta upp detta vid varje möte. Det är för riktigt, säger han, men det får ses över när det är dags att utvärdera lagen och när det blir vet han inte.

Att det under tiden kommer att fortsätta påverka folk menar han i alla fall inte får några allvarligare konsekvenser.

 – Det är inte allvarligare än att de blir ledsna, det får inte några konsekvenser för dem. Och det är ju ett frivilligt erbjudande.

Emir Degirmenci är orolig att de ständiga påminnelserna om återvändandebidraget kan leda till att en del skjuts längre bort från det danska samhället - då de kan känna sig avvisade, något som kan bidra till att det blir svårare för folk med annat ursprung att känna sig danska.

– Det finns klart en risk för att människor känner att de främliggörs, blir avvisade, icke-accepterade.

Men för egen del tvivlar han inte på sin identitet.

– Nej, jag är typen som blivit härdad de senaste åren så det rör inte mina känslor för jag har sagt till mig själv att jag kommer inte låta andra definiera vad som är mitt hem. Men jag känner mig starkt kopplad till Köpenhamn. Jag ser mig själv först och främst som en köpenhamnare.