Drömresan

När jag en gång skrev ett blogginlägg där jag ifrågasatte om det var en kulturministers uppgift att avskaffa reklamskatten, och menade att denne borde väl istället verka för att förbjuda all reklam, då startades en insamling som vill skicka mig till Nordkorea. Initiativtagaren lovade betala resan om jag lovade söka uppehållstillstånd. Han fick uppenbarligen inte in tillräcklig med pengar och jag kom aldrig iväg den gången så när jag nu ser den stora annonsen i SvD går jag in på Sveriges annonsörers hemsida, klickar mig vidare till tävlingen ”drömresan” och bestämmer mig för att delta.

”Reklamen som en förutsättning för demokrati och yttrandefrihet” tänker jag när jag nu i dessa OS tider hör att man inte är välkommen in på OS arenan i en Pepsi T-shirt. Eftersom, ja ni förstår nog då vem som är huvudsponsor. Tveksamt tydligen också om man kommer in med Adidas skor. Eller om det nu var Nike.

”Reklamen som förutsättning för yttrandefrihet och demokrati.” Det är ett påstående som i mina öron ekar av en stor historielöshet. Och därför blir mycket farligt.

Vems yttrandefrihet talar vi om? Och demokrati på vems villkor?

För ett par veckor, inför den stora OS festen, häktades också en av Londons främsta graffitimålare i preventivt syfte.

Alltså censur på förhand.

För att man ska kunna visa upp rätt bild av staden. Och det blir helt uppenbart vilka intressen som styr vad den bilden ska innehålla.

Konstens frihet (och inte reklam!) är en av demokratins grundpelare.

Och storheten med denna konstens frihet och med yttrandefriheten är att den är lika för alla. Och en förutsättning för att den ska kunna vara det är att den är osäljbar. För marknaden är inte demokratisk.

Därför får vi aldrig förväxa reklam med yttrandefrihet. Eller påstå något sådant som att reklamen skulle vara en förutsättning för demokrati. Bara för att den är förbjuden i Nordkorea.

Hela händelsen får mig att tänka på en av Stig Dagermans Dagsedlar, Syndens lön från den 27.1.51, som han skrev med anledning av att en ung tysk i östzonen dödsdömts för att han klistrat upp mot regimen fientliga affischer.

Ofolkdemokratiska skurkar

Smyger i lösskägg kring landen

Med klister i engelska burkar

Och Marshall-penslar i handen.

Av skräck alla folklockar raknar

Och folkpolisen blir grånad.

Var morgon när Grotwohl vaknar

Har han åldrats nästan en månad.

Ja, tiden är farlig och bister

För den sant demokratiska tanken.

Så skjut alla som innehar klister

Och bränn de förrädiska planken!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".