Lidköping

Framgång för ny behandling på Margretelund

Uppdaterad 12:03
Sedan två och ett halvt år tillbaka används en ny form av vård på behandlingshemmet Margretelund i Lidköping, som tar emot unga kriminella pojkar med missbruksproblem.
Resultaten hittills visar att den nya behandlingen ger goda resultat med minskad risk för återfall i droger och brott.

David som suttit nästan ett halvår på Margretelund ska snart hem. Han har en problemfylld bakgrund. Men det här halvåret med den nya behandlingsmodellen har lärt honom mycket. I dag kan han kontrollera impulser och raserianfall som han för ett halvår sedan inte kunde bemästra. 

– För ett halvår sedan brydde jag mig ingenting. Då sprang jag bara runt och svor hela tiden och bråkade. Nu är det stor skillnad. Nu behöver jag inte gå runt och slå folk och ta deras grejer, så det är bra, säger David.

Behandlingsmodellen kallas Multifunc och den stora skillnaden mot annan behandling är att man också sätter in insatser för att stärka till exempel föräldrar, skolan och andra delar av pojkens normala miljö.  

Mäter riskbeteende
Avdelningsföreståndare Peter Engman berättar att man mäter ungdomarnas riskbeteende före och efter behandlingen.  

– Vi har ett kanadensiskt utredningsinstrument som mäter risknivån för antisocialt beteende. Det mäter vi när ungdomarna kommer in på avdelningen. Och nu har vi gjort en sammanställning, och på 17 ungdomar är det en riskreducering om ungefär 50 procent totalt sett, säger Peter Engman.  

Det man mäter är risken för antisocialt beteende inom flera områden, till exempel när det handlar om missbruk, relationen till familj och vänner och i skolan. Det här är vård som är resurskrävande, men utvärderingarna så här långt antyder att man i långa loppet sparar lidande och pengar. Det gör att Statens Institutionsstyrelse vill fortsätta utveckla den här modellen.  

Metoder som ger resultat
– Det är naturligtvis jätteviktigt att vi vet de metoder vi använder vilar på kunskap och forskning, och ger resultat, säger Ewa Persson Göransson som är generaldirektör för Statens Institutionsstyrelse.

Också psykologen Thore Andreassen är medveten om att det är en dyr behandlingsform på kort sikt, men säger att i det långa loppet sparar samhället stora pengar:

- Samhället sparar mycket pengar på att förhindra att de hamnar i fängelse, säger han.

Hjälp i hemmiljön
En av de viktigaste delarna handlar om att även ungdomens föräldrar och närmiljö ska få stöd och hjälp under och efter det att pojken lämnat institutionen. På det sättet minskar risken för återfall i droger och brott.

David som snart ska mucka efter sin tid på Margretelund, kommer då att återvända till en hemmiljö som är bättre rustad för att hjälpa honom.

- Jag ska flytta hem till mina föräldrar. De kommer också få en behandling, säger David.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".