Vara

Varnar för avfallskvarnar

Intresset ökar för avfallskvarnar som maler ner matrester och sedan sköljer ner det i avloppet. Men kvarnarna kan få stora konsekvenser för kommunernas reningsverk.

Reningsverken kan inte ta emot så mycket slam som avfallskvarnarna leder till, säger Karin Lundin som är miljö- och hälsoskyddsinspektör på Vara kommun.

– Det blir en högre belastning på reningsverket. Som om extra personer skulle använda avloppet. Det krävs också längre processer och fler kemikalier vid reningen.

USA-trend
Trenden med avfallskvarnar kommer från USA. De blir allt populärarei Sverige, och många köpare tycker sig göra miljön en tjänst. Kvarnägaren har idén om att slammet som bildas ska gå till biogas.

Riktigt så nyttigt är det inte alltid. För i många kommuner, däribland Vara, finns det ingen biogasanläggning som kan ta hand om slammet.

– Det krävs stora investeringar och där är inte Vara kommun än.

Mer skada än nytta
Så länge slammet förblir slam och inte biogas så gör det mer skada än nytta.  De är då inte bara i reningsverket som det ökade slammet ställer till det.

– Har man en enskild avloppsanläggning med till exempel infiltration eller markberedning och får en ökad slammängd och inte tömmer i tid, så kan hela anläggningen förstöras.

Med avfallskvarn behöver man tömma kanske två till tre gånger så ofta än utan.

Kompost
Karin Lundin avråder än så länge folk från att skaffa en avfallskvarn när det finns andra alternativ som till exempel kompost.

– Jag tycker kompost är en väldigt bra idé. Speciellt om man har ett enskilt avlopp, för då bor man oftast på en egen gård och kan använda avfallet till rabatterna - där det gör större nytta.

Sandra Neergaard Petersen

Sandra Neergaard Petersen

Tel: 0500-44 44 62
sandra.neergaard@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista