Enligt Jessica Rytter, ingenjör på Avfallhantering östra Skaraborg, är det viktigt att ha rätt typ av tätningsmaterial vid miljösäkringen. Foto: Cristian Ölund / P4 Skaraborg Sveriges Radio
miljö

Dyrt att miljösäkra gamla soptippar

1:58 min

Flera soptippar i östra Skaraborg håller just nu på att miljösäkras, något som riskerar att bli en dyr historia. Över 150 miljoner kan det komma att kosta att minimera den skadliga miljöpåverkan från de gamla soptipparna.

Risängen i Skövde är en av de soptippar som nu ska miljösäkras. Där har skaraborgare i över sjuttio år slängt sopor – totalt över en och en halv miljon kubikmeter avfall på en yta av 32 hektar.

Men nya miljöregler gör att man inte längre får tippa avfall utan en godkänd bottendränering av tippen, och detta saknar nästan alla gamla tippar – däribland Risängen.

Omfattande arbete
Nu ska man alltså lägga ett tätande material över tippen som kan vara upp till två meter tjockt. Syftet är att begränsa hur mycket vatten som rinner genom avfallsmassorna, eftersom alltför mycket vatten innebär att farliga ämnen som tungmetaller läcker ut från tippen i alldeles för hög takt.

Jessica Rytter är ingenjör på Avfallhantering östra Skaraborg och ansvarig för miljösäkring på Risängen:

– Vid sluttätningen går det till så att man lägger ett tätande material. Resten vi gör är egentligen till för att skydda det materialet. Det tätande materialet här kommer med mycket stor sannolikhet att vara en bentonitmatta. Det är det du har i kattsand, det är egentligen samma produkt – en väldigt tät lera, som sväller ut när den blir fuktig, förklarar hon.

Hög slutnota
Men arbetet som nu pågår kostar. Bara för Risängen kommer slutnotan att hamna på omkring 70 miljoner och arbetet kommer att pågå i drygt tjugo år till.

Arbetet innebär också man ska dränera och rena det lakvatten som kommer från soptippen, och att man dessutom ska tillvara på den gas som bildas av avfallet.

– Gasen som bildas tas om hand till framställning av energi och värme. Det går en ledning från tippen bort till reningsverket där det står en turbin som producerar energi. Hade man inte tagit vara på den möjligheten hade man varit tvungen att elda på plats istället. Det gör man för att metangasen ska brytas ned till koldioxid, eftersom metangasen är en kraftigare växthusgas, säger Jessica Rytter, ingenjör på Avfallhantering östra Skaraborg och ansvarig för miljösäkring.

Cristian Ölund

cristian.olund@sverigesradio.se
0500- 77 30 63

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista