1 av 3
Enligt lantbrukaren Alfred Akersten i Mariestad är det framförallt betande kor avsedda för köttproduktion som behövs för att bevara Sveriges ängs- och betesmarker. Foto: Mary Chitgar / P4 Skaraborg Sveriges Radio.
2 av 3
Ett femtiotal meter bort hotas ängsmarken av en växande skog, som kunde ha vuxit närmare in, om inte det vore för betesdjuren. Foto: Mary Chitgar / P4 Skaraborg Sveriges Radio.
3 av 3
Alfred Akersten vill att Sveriges jordbrukspolitiker ska finna en lösningen för att stoppa den negativa trenden som inte gynnar jordbrukarna. Foto: Mary Chitgar / P4 Skaraborg Sveriges Radio.
Skaraborg

Fler kor kan stoppa minskningen av betesmark

”Jordbruksdepartementet måste hitta kloka förslag för att vända trenden"
2:23 min

Ängs- och betesmarkerna minskar i Sverige. Det är enligt en rapport från Jordbruksverket efter att ha inventerat tusentals hektarer mark mellan åren 2002 och 2013. Lösningen är framförallt fler kor och andra betesdjur, menar lantbrukarna. 

Lantbrukaren Alfred Akersten i Mariestad menar att det dels beror på obetad mark och allt färre betesdjur.

– Nedgången här märks ju mer i trakterna eftersom här finns det fortfarande kvar naturbetesmark, men åker vi norrut så är skog på det mesta som fanns, så den processen är redan klar.

Västsverige
Inventeringsarbetet visar att även ängs- och betesmarken i Västra Götaland har minskat markant: Betesmarken har minskat med drygt nio procent på tio år, samt åkermarkerna har minskat med över 1000 hektar de senaste fyra åren. Antal kor har halverats sedan 1940-talet. Och betesdjur behövs för att hävda markerna, menar Alfred Akersten.

– Hade det inte funnits kött- och betesdjur så skulle skogen varit mycket närmare in på åkermarken och då hade det varit en grön vägg istället.

Hotade arter
Utveckligen påverkar djur och växtlivet enligt jordbruksverkets rapportering.

– I betesmarkerna finns det arter som exempelvis blommor och oansenliga insekter eller spektakulära fåglar som är direkt knutna till naturbetesmark, och om markerna försvinner, så försvinner arterna utan tvekan, bekräftar Alfred Akersten.

Svensk jordbrukspolitik
Konsekvenserna blir att markerna blir oanvändbara eller nyttjas för skogsplanteringen, vilket inte gynnar svensk jordbruk, enligt Alfred Akersten.

– Jag ser grannar som har lagt av med jordbruk eftersom deras marker har växt igen och där kan inga djur beta; vi måste stötta svensk lantbruk för att ha kvar det, marken blir kapitaliserad i dagens läge, och jag hoppas att jordbruksverket och jordbruksdepartementet hittar ett klokt förslag för att vända den negativa trenden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".