En av fyra grundskolor brister i undervisning i hemspråk

Undervisningen i modersmål brister i var fjärde grundskola, visar siffror från Skolinspektionen.

Trots att goda kunskaper i hemspråk gör det lättare att lära sig andra ämnen så får många elever i dag otillräcklig undervisning - eller nekas helt att studera sitt modersmål.

Läsår 2012/13 fanns det berättigade elever i 288 av landets kommuner. Trots det saknades modersmålsundervisning i 43 av dem.

Vissa kommuner säger sig sakna resurser. I andra kan modersmålsundervisning krocka med andra viktiga lektioner i skolan. Det råder också en skriande lärarbrist i vissa hemspråk.

- Utbilda fler lärare i romani, det behövs i hela landet, säger Irén Horvatne, en av Malmös stads fyra modersmålslärare i romani, men samtidigt den enda som undervisar i den romska dialekten lovari.

Irén Horvatne har mycket att göra. På dagtid undervisar hon runt trettio elever i kommunens skolor. Varje onsdagskväll erbjuder hon läxstöd och extra modersmålsundervisning för dem som vill, via en romsk förening. Fjärdeklassaren Michael Balros brukar vara med.

- Jag har ungefär tjugo kompisar som läser romani här. Det är bra och så får man mycket hjälp, säger han och berättar att han även får lektioner i sitt modersmål i skolan.

Bara hälften deltar

Men det är det långt ifrån alla elever som får - trots att de har annat modersmål än svenska och har rätt till - undervisning i hemspråk. Bara hälften av landets grundskoleelever som anses vara berättigade deltar faktiskt i undervisning, enligt Skolverket. Nya siffror från Skolinspektionen späder på bilden. 25 procent av de 859 grundskolor som granskades förra året har brister när det kommer till modersmålsundervisning.

- Det rör alltifrån elever som inte får undervisning till att det saknas lärare. Ett problem är också att skolans ledning inte tar helhetsansvar för undervisningen. Det är allvarligt när elever inte får det som de har rätt till, för modersmålsundervisningen är en viktig framgångsfaktor för att lyckas i andra ämnen, säger Tommy Lagergren, avdelningschef vid Skolinspektionen.

Det börjar mörkna och i Malmö är kvällsundervisningen i full gång. Barnen lär sig vad alla månader och årstider heter, och hur orden stavas på romani. Det är olika för olika dialekter. Irén Horvatne har undervisat sedan 2005. På senare tid har något börjat hända i kommunen, tycker hon.

Fler vill läsa romani

- Jag märker att fler barn vill läsa romani, ett ökat intresse som hör ihop med att barnens språkkunskaper i romani blivit sämre, säger hon och fortsätter:

- Men kan de inte sitt modersmål ordentligt så kan de inte heller utvecklas i svenska och engelska.

Den här februarikvällen deltar även Iréns dotter, Paula Horvat, 13 år, i extralektionen. Hon går i sjunde klass och har pluggat romani lovari sedan lågstadiet.

- Det är mitt språk, och det betyder mycket för mig. Jag vill läsa romani i skolan så länge det är möjligt, säger Paula Horvat.

Varför är det så viktigt för dig?

- De flesta romer har aldrig lärt sig stava på romani. Om inte jag hade fått modersmålsundervisning så hade jag inte heller kunnat det.

De fem vanligaste språken

Under läsåret 2012/2013 var totalt 184 220 elever berättigade till modersmålsundervisning i grundskolan. Av dem deltog bara drygt hälften, 98 911 elever, i undervisning.

De vanligaste fem språken som grundskoleelever får modersmålsundervisning i är:

Arabiska: 23 545 elever
Somaliska: 7 145 elever
Bosniska/kroatiska/serbiska: 5 690 elever
Engelska: 5 167 elever
Spanska: 5 082 elever

Källa: Skolverket (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".