LYSSNARTIPS

Alexander Forselius går mot strömmen - fick jobb

3:34 min

Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det tuffast av alla på arbetsmarknaden. Men Alexander Forselius från Lidköping fick jobb.

- Det är så dumt att så många med funktionshinder, psykiska sådana, ska behöva gå hemma med minimiinkomst och aktivitetsstöd på grund av arbetsmarknadens oförmåga att rucka på de sociala normerna, det är inte alls bra, säger han.

23-årige Alexander Forselius från Lidköping har en neuropsykiatrisk diagnos. Något som kan sätta käppar i arbetslivshjulet, vilket han märkte av vid sin förra praktikplats. Där kunde han inte få en anställning, eftersom han inte fungerade i fikarummet, säger han.

- Men samtidigt såg de ju att jag hade en kompetens som var oöverstridlig, men eftersom jag inte fungerar på fikarasterna så gick det inte, säger han.

Men nu har det vänt. Genom egna kontakter har han fått ett jobb som programmerare. Han ska jobba hemifrån, på distans från företaget som ligger i Norrköping. Enligt honom ett perfekt upplägg, som Arbetsförmedlingen hjälpt honom med.

Men många med samma problematik som Alexander står utanför arbetsmarknaden. Ann-Christin Kalén på Arbetsförmedlingen är samverkanssamordnare när det gäller personer med någon form av ohälsa. Och hon upplever att det blivit allt tuffare på arbetsmarknaden för de med just neuropsykiatriska funktionshinder de senaste åren.
- Det är väl de tighta organisationerna vi har. Det finns inte tid och utrymme för personer som inte följer formen, säger hon.

Med hjälp av lönebidrag eller att förmedlingen ackvirerar, det vill säga söker upp arbetsplatser, där ett uttalat behov att anställa någon inte finns från början, kan arbetsförmedlingen hjälpa de här personerna in på arbetsmarknaden. Men man behöver göra mer.

- Eftersom gruppen växer så blir det ett tydligare uppdrag för oss.

Har ni ökat er insats?

- Både ja och nej. Eftersom volymen av arbetssökande har ökat så har vi jobbat på bred front för alla grupperna, men inte specifikt för denna grupp.

Men borde ni göra mer?

- Man kan alltid göra mer, men vi kan inte göra det själva. Vi behöver en attitydförändring i hela samhället, säger hon.

För Alexander Forselius betyder jobbet att han kan flytta hemifrån - och han ser positivt på framtiden. Trots att han fick sitt jobb via egna kontakter, har han fått bra hjälp av arbetsförmedlingen tycker han. Och det stödet är viktigt för att fler funktionshindrade ska få jobb, menar han:
- På något sätt kanske det kan lösa sig, men det behövs till de här anpassningarna. Den insatsen krävs från början, man måste komma med den stora nyckelknippan, säger han.

Vem har den då, är det arbetsförmedlingen?

- Ja, de blir tvungna att ta fram sin stora fängelsenyckel och kunna klippa upp dörren för den är låst, det är de sociala normerna som är stenhårda, säger han.

TIPSA DU OCKSÅ!

Den här nyheten kom till efter ett tips från en lyssnare.
Tipsa du också! Och gå gärna med i vårt publiknätverk.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista