Ulrika Rogland, före detta åklagare som ledde utredningen kring Alexandramannen Foto: Pernilla Wadebäck/P4 Skaraborg

Alexandrafallet gav unik kunskap om grooming

5:22 min

Fallet med Alexandramannen blev en väckarklocka när det handlar om barns utsatthet på internet. Åklagaren Ulrika Rogland delar nu med sig av de unika kunskaper som hon fick i samband med utredningen.

Som åklagare i Malmö ledde Ulrika Rogland rättsprocessen mot den så kallade Alexandramannen - mannen som utgav sig för att vara kvinna och lockade med modellkontrakt över internet.
Där utsattes en mängd flickor för våldtäkter och övergrepp. 

– Den utredningen har haft stor betydelse, det var startpunkten för när man förstod hur effektivt och farligt detta kan vara. En hel del forskning startade också i Sverige med utgångspunkt från det målet, säger Ulrika Rogland som besökte en grooming-konferens i Skövde på onsdagen.

Fallet med Alexandramannen gav en unik insikt i hur den här typen av gärningsmän agerar. Flickorna trodde de pratade med en kvinna, Alexandra, som gav dem löften om modelljobb och snabba pengar. Den falska Alexandra förmedlade och arrangerade möten där flera av flickorna utsattes för våldtäkter.

- Det handlar om att skapa en relation med sina offer. Man tar det i små steg, från början vill man inte ha sex men genom massa frågor och övertalning får han dem att gå med på saker de aldrig i början skulle kunna tänka sig att göra. Man ska tänka på att det här är unga flickor med lite sexuell erfarenhet, de vill vara till lags och är otroligt sköra.

Det finns en bild av att det är barn och ungdomar som mår väldigt dåligt som faller igenom och blir offer, är det så enkelt?
Nej, men det vi kunde se att de hade gemensamt var att alla hade ett stort behov av bekräftelse. Där fanns hela spektrat, någon hade föräldrar som låg i skilsmässa, en flicka var mobbad och Alexandra blev hennes vän.

Ulrika Rogland berättar att många av flickorna kände sig svikna när de insåg att Alexandra inte fanns på riktigt:
– För dem var det ett enormt svek, nästan lika allvarligt som själva övergreppet faktiskt.

Skolan, vården och rättsväsendet kommer numera ofta i kontakt med barn som utsatts för övergrepp. Oavsett om brotten skett online eller offline så kan skadorna bli enorma. Poa Samuelberg är psykoterapeut och psykolog på BUP:s traumaenhet i Stockholm:
– Det är förfärliga processer och handlingar som de här barnen utsätts för. Det här sker under en lång process, och det som är så bedrägligt är att man upplever att man har full kontroll och integritet när man sitter i hemmet. Men att skicka iväg bilder och berättelser får enorma konsekvenser.

Även Ulrika Rogland slår fast att barnen och ungdomarna tar lika stor skada av övergrepp där man inte träffat gärningsmannen rent fysiskt.
– Vad man lärt sig av Alexandrarättegången är att övergrepp som sker online är lika allvarliga som de som sker i verkliga livet. Tidigare tänkte man att om de inte har träffats är det inte så farligt,  men idag vet vi bättre.

Hur ska man tackla det som förälder om ens barn börjar berätta om övergrepp?
Man ska bara lyssna, inte ifrågasätt det minsta för då kommer de sluta berätta. Beroende på vad barnen behöver för hjälp, skaffa den hjälpen! uppmanar Ulrika Rogland.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista