Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Mali-insatsen kan bli en mardröm

Fallskärmjägare övar i terrängen runt Karlsborg. Foto:  Anders Wiklund / TT
Fallskärmjägare övar i terrängen runt Karlsborg. Foto: Anders Wiklund / TT

Snart ansluter sig omkring 250 svenskar till FN:s fredsbevarande styrka i Mali i nordvästra Afrika. 
Enligt en ledande expert på regionen kan uppdraget bli en mardröm.

Svenskarnas underrättelseförband ska spana (de vill inte kalla det spionera) genom att prata med folk, bedriva avlyssning, fotografera och filma från obemannade småflygplan, "drönare", i norra Mali. Civilbefolkningen och FN-operationen Minusma ska skyddas i enlighet med ett beslut i FN:s säkerhetsråd.

Regeringen och bland andra tuareg-minoritetens största gerillor i norr har enats om en lös fredsplan, men den stöds inte av exempelvis al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim), känt för attentat och kidnappningar.

– Alla grupper som inte accepterar fredsprocessen och som riktar hot mot civilbefolkningen kommer vi att ha ett stort intresse av att följa, säger svenskarnas befälhavare, överstelöjtnant Carl-Magnus R Svensson.

Svenskarna är inne i slutförberedelserna vid regementet i Karlsborg. Mot slutet av januari ska de flesta vara på plats i Timbuktu i Sahel-bältet söder om Sahara, där kvicksilvret kan nå över 50-strecket. Svenskarna är i första hand inte stridande utan ska rapportera vad de snappar upp till FN:s militära chef i Mali, som då kan sätta in andra stridande förband. Likväl kan de hamna i strid.

– Vi måste vara beredda på att försvara oss om vi blir attackerade, säger Svensson.

Svenskarna utmanas också av sjukdomar, trafiken och "en arbetsmiljö som vi inte är vara vid", säger han.

– Det här kan bli en mardröm för svenskarna. Det är en potentiellt mycket riskabel operation de ger sig in i, säger Jeremy Keenan, professor i socialantropologi och en av världens främsta experter på regionen.

Han tvivlar på att Sverige och många andra länder, med begränsad erfarenhet av området, har några gedigna förhandskunskaper att tillföra FN-operationen.

– Om man är en fredsbevarande styrka underlättar det om man vet vilka man ska bevara freden mellan. Det handlar inte bara om vilka som säger sig följa fredsplanen och inte. Regeringen själv underminerar fredsprocessen och stödjer i det fördolda miliser som är före detta terrorgrupper. Det finns splittringar inom några tuareg-grupper och en del av de så kallade Aqim-grupperna har mycket oklara lojaliteter. Bilden är mycket rörig.

Tre gerillor i norr deklarerade nyligen att de gemensamt tänker ansvara för säkerheten där eftersom de anser att regeringen, FN och den franska antiterrorstyrkan i Mali är olämpliga eller saknar kapaciteten. Det är förståeligt - men illavarslande för FN, anser Keenan.

Svenskarna förstärker en FN-styrka med i dag över 9 000 personer. De får sin bas söder om Timbuktu med 2 500 FN-soldater från bland andra afrikanska länder.

FN-styrkan har hittills visat sig "oduglig", säger Keenan. Den har ingen större stridsförmåga, flera länder bidrar mest för att "lyfta löner", soldaterna rör sig sällan långt från sina baser och blir därför enkla, stillasittande mål, anser han. På bara drygt ett år har operationen blivit FN:s hittills åttonde dödligaste med 31 stupade.

– Visst, Sverige kanske plockar poäng internationellt för att man ställer upp på en fredsinsats, men det finns mycket bättre saker att göra här i världen än att irra omkring i Sahel. Jag skulle inte vilja vara svensk soldat, säger Keenan.

Statsminister Stefan Löfven medger i en intervju med SvD att insatsen inte är riskfri, men har tidigare också medgett att den är viktig för att Sverige ska kunna bli invalt i FN:s säkerhetsråd.

En som dock ser fram emot utmaningen är Jimmy Stjernqvist, 26 år från Stockholm, som kör omkring på ett sexhjuligt terrängfordon i skogarna kring Karlsborg. Den kraftigt kamouflagesminkade fallskärmsjägaren vet vad det innebär att ha en svåridentifierad fiende, van som han är från två vändor i Afghanistan med al-Qaida-grupper som motståndare.

– Vi får se hur det blir men jag kommer att vara inställd på samma sätt som i Afghanistan. Man kommer att ha vägbomber mot sig och en fiende som blandar sig med civila.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".