Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Foto: Malin G Pettersson/Sveriges Radio
#tystnaden

Så ville chefen tysta Annas kritik

"Det är som en komedi"
1:42 min

Anna ifrågasatte chefernas sätt att bemöta personalen på sin förra arbetsplats - Arbetsförmedlingen i Mariestad. Chefen svarade då med att på ett enskilt möte kräva att hon skulle skriva på ett papper om att hålla tyst. 

Hör av dig med din berättelse till  våra reportrar Tomas Ek eller Sten Lillieström

Nästan var tionde offentligt anställd i Skaraborg har drabbats av repressalier sedan de kritiserat verksamheten på sitt jobb.
Det visar en undersökning som opinionsinsitutet Ipsos gjort för P4 Skaraborg, Skaraborgs Allehanda och Mariestads-Tidningen.

En av de drabbade är Anna. Kort efter att hon öppet kritiserat cheferna på en arbetsplatsträff kallades hon till möte. Hon hade bett sin man följa med eftersom hon inte är medlem i facket och inte hann få tag i något skyddsombud som kunde få följa med.

– På det mötet säger man att jag ska sluta kritisera cheferna, och de säger att jag ska skriva på ett papper om det.

– Min mans reflektion efteråt var att det är nästan som en komedi, alltså att vi har ett möte om öppet arbetsklimat. Jag ställer frågor som uppfattas som ifrågasättande, och då blir jag kallad till ett möte där jag ombeds skriva på ett papper om att hålla tyst.

Arbetsförmedlingen i Mariestad har haft en hög personalomsättning. Enligt flera källor handlar det om bortåt 30 anställda som har slutat inom en period på drygt ett år.
Anna slutade också sin anställning. Men innan dess fick hon faktiskt ett papper att skriva under. Då handlade det inte längre om att hon skulle hålla tyst. Istället var det hon som pekades ut som själva problemet med det öppna arbetsklimatet.

– Det var helt förändrat mot det man sa. Det var då tydligt att det var ett konsekvenssamtal om mig, om min bristande förmåga att bidra till ett öppet arbetsklimat. Då var det plötsligt mitt fel att ingen vågade prata, säger hon.

Så här i efterhand kan hon skratta åt alltsammans, men egentligen är det allt annat än roligt, säger hon.

– När man sitter där och vågar ta ton och ställa frågor fast du är jätterädd...då känner man sig ganska liten.


Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".