Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
NÄTHATET

2 000 anmälningar om nätkränkningar - en dömd till böter

Publicerat tisdag 2 februari 2016 kl 05.10
Polisen: Man får ha tur
(1:55 min)
Foto: Christine Olsson/TT
1 av 2
Foto: Christine Olsson/TT
Marlene Andersson Wikman. Foto: Marie Schnell / P4 Skaraborg Sveriges Radio
2 av 2
Marlene Andersson Wikman. Foto: Marie Schnell / P4 Skaraborg Sveriges Radio

Antalet polisanmälningar från unga som blivit kränkta på nätet ökar. Bara i Skaraborg gjordes i fjol kring 2 000 stycken, enligt polisen. Men få av dem som anmäler kan hoppas på resultat.

Dagligen sker integritetskränkande övertramp på nätet och de blir allt fler. Men ofta bedöms anmälningarna inte kunna leda fram till ett åtal och utredningarna läggs ner, visar en undersökning som P4 Skaraborg gjort.

Marlene Andersson Wikman har jobbat länge som ungdomspolis i Skaraborg. Hon bekräftar att det finns ärenden som inte utreds tillräckligt.

– Det är säkert många som man kunde åtminstone försökt sig på en IP-spårning eller att man kunde tatt in datorerna och tömt. 

Man får ha bra med tur om det ska bli någonting av det?

– Ja, så kan man också uttrycka det.

Ungefär 2 000 anmälningar om förtal skedde i fjol i Skaraborg. De flesta på nätet. Av dem nådde kring 60 stycken åklagare. Två fall ledde sedan till åtal och ett till fällande dom. I det fallet ersattes en minderårig flicka med 20 000 kronor för nakenbilder som spridits på nätet. .

Anledningen till de flesta anmälningarna är just nakenbilder, säger Marlene Andersson Wikman.

– Det är mycket vanligt att man lägger ut nakna överdelar. Kommer det in en anmälan om förtal och förolämpning så är det till stor del bilder i samband med det. 

Lagstiftningen idag lämnar stora möjligheter för den som terroriserar någon på nätet att komma undan - där är nu förändringar på gång som presenteras i morgon. Samtidigt är polisen i sista led i händerna på internetoperatörer och onlinetjänster som sällan ens sparat uppgifterna när en eventuell utredning nått så långt. Det populära nätverket KIK är ett exempel, säger Marlene Andersson Wikman.

– Har vi otur så har det gått sex månader och det är den tid som de lagrar uppgifterna. Så ibland så är det svårt...


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".