Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Anders Furbeck, direktör kvalitet och inköp LKAB

LKAB föreslår en gruvstadspark

En park som skiljer gruvindustristaketet från bebyggelsen i Kiruna. Det lanserade LKAB igår under tisdagens miljödomstolsförhandlingar i Kiruna. Förhandlingarna handlade om tillstånd för att gruvdriften ska få orsaka betydligt större marksättningar i samhället.

Anders Furbeck på LKAB förklarar tanken med en park:

– Tanken är att skapa en trygghet i den här omvandlingsprocessen och ingen ska behöva bo granne med ett industristaket.

Själva miljödomstolsförhandlingen handlade om att LKAB vill ha tillstånd för att marken ute i Kiruna samhälle på grund av gruvdriften ska få röra sig max 15 centimeter längs en sträcka på 50 meter.

Idag säger villkoret att marken får röra sig max en centimeter innan LKAB måste lösa in den. Men en centimeter är för lite för att mäta upp, enligt gruvföretaget. 

Kiruna Kommun säger nej och anser att sprickorna skulle komma alldeles för nära människor och hus.

Men kommunalrådet Kenneth Stålnacke (s) är betydligt mer positiv efter att diskussionerna kommit igång om en park som skiljer gruvindustri från bebyggelse.

– Jag tror att det kan vara en modell som skapar trygghet, säger Kenneth Stålnacke.

Men från allmänheten som var med under förhandlingen fick LKAB ta emot en hel del kritiska frågor och många farhågor. Timo Vilgats som är gruppledare för miljöpartiet i Kiruna och vice ordförande för Tekniska verken har en stor farhåga efter att ha sett hur svårt det är för villaägarna i Malmberget att komma överens med LKAB. Han tycker inte att LKAB ska få orsaka större markrörelser i Kiruna:

– Det kommer att bli kamp om meter för meter och krona för krona, säger han.

Länsstyrelsen ställde kravet att det också måste finnas en gräns för hur mycket en byggnad får luta.

LKAB sa under förhandlingarna igår att de kan tänka sig att acceptera länsstyrelsens krav om kontroll av hus. Gränsen skulle då gå vid att exempelvis ett golv inte får luta mer är en meter på 150 meter.

David Berggård på länsstyrelsen förklarar varför man inte bara borde mäta sättningar i marken:

– Det får inte uppstå situationer att bärande balkar, pelare och bärande konstruktioner utsätt för lutningar, då finns det risk för människors säkerhet, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".