Samiska kvarlevor

Sametinget har krävt att 13 kranier från Sápmi, som finns på Historiska Museet, återlämnas. Museet har frågat ett antal forskningsinstitutioner om hur dessa ser på det vetenskapliga värdet av kvarlevorna. Nu har svaren kommit.

Svaren visar att dom flesta bedömer att de 12 Rounala- kranierna har ett stort vetenskapligt värde, eftersom de är från 1300- talet, medan andra menar att de inte har det eftersom informationen om insamlingen av dem är för knapphändig.

– I dagsläget finns ingen enhetlig bild när det gäller det vetenskapliga värdet, säger Lars Amreus, överintendent och museichef på Historiska Museet och tillägger att man för kontinuerliga samtal med sametinget och Ajtte.

– När det gäller ursprungsbefolkningar så är det mera regel idag tror jag än undantag, att man från museer framförallt i västvärlden att man lämnar tillbaka mänskliga kvarlevor. Det finns en dialog som vi måste föra utifrån det faktum att samerna är en ursprungsbefolkning och har en särskilt rätt till sitt kulturarv. Men det finns också vetenskapliga värden och vetenskapliga aspekter på det här, som kan vara intressanta även för den samiska befolkningen. Att man ska kunna få fram ny kunskap om det tidigare Norrland och en tidig samisk befolkning. Det är väldigt viktigt att de beslut man tar är genomarbetade och att man inte går miste om en potentiellt ny kunskap, säger Lars Amreus.

Det är ännu oklart vad som kommer att hända med dessa kvarlevor. Men samerna har redan fått ett visst inflytande över samlingarna.

– Vi har redan infört en sorts medbestämmande kan man säga, ett medinflytande över hur vi hanterar samlingarna ifrån samisk sida, och det tycker jag känns rätt och naturligt i det här läget, säger Lars Amreus.

Anna-Maria Ahlén, SR Sameradion

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista