Olika namn på olika kartor

Det florerar flera olika fjällkartor med olika benämningar på en och samma plats. Företag och föreningar producerar nämligen fjällkartor med de gamla ortsnamnen, trots att Lantmäteriet bytt till samisk stavning på sin fjällkarta. Nu varnar Kiruna fjällsäkerhetskommitté för förvirring när både kartor med nya ortsnamn och med gamla ortsnamn finns i omlopp.

Vinterstadens skoterförening har tidigare gett ut en karta över Kiruna kommun där ortsnamnen stod på samiska, precis som på lantmäteriets karta, där man tagit hänsyn till FN:s rekommendation om minoritetsspråk.

Men från och med i år säljer skoterföreningen en ny karta där man gått tillbaka till de etablerade ortsnamnen. Enligt skoterföreningen beror det att många ansåg att samiskan var svår att läsa och uttala.

Men Kiruna fjällsäkerhetsråd befarar att det här kan skapa både förvrring och missförstånd

– Det blir allmänt grötigare med de här olika namnen och det är större risk för missförstånd. Till exempel om man ska ange vart helikoptern ska landa i en nödsituation, säger Anders Morell som är med i Kiruna fjällsäkerhetskommitté.

Kartpoolen i Boden, som gör fjällkartor för turister, resonerar likadant som skoterföreningen i Kiruna och har inga planer på att gå över till samisk stavning som lantmäteriet gjort.

– Är det inte vedertagna namn ändrar vi inte. Skillnaden är att Lantmäteriet är en myndighet som kanske måste rätta sig efter FN-konventionen på ett annat sätt, säger Håkan Lampinen.

Han tycker inte att det är hans kartföretag som skapar förvirring.

– Det är om man börjar byta tillbaka till gamla samiska namn som det blir problem. Det är få människor som egentligen använder de gamla samiska namnen, och de mest svåruttalade namnen kommer folk aldrig att acceptera. Det tror inte jag, säger Håkan Lampinen.