Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt fler sprider aska i naturen

Publicerat måndag 19 januari 2009 kl 05.26
1 av 2
Ner vid vattnet minns Birgit Axelsson sin Kjell. Foto: Sara Andersson, SR Norrbotten.
2 av 2
Länsstyrelsens handläggare Maivor Karlson. Foto: Sara Andersson, SR Norrbotten.

Allt fler norrbottningar väljer att sprida askan efter sina anhöriga i naturen, i stället för att begrava dem på traditionellt sätt. Även på länsstyrelsen där man handlägger ansökningarna om att sprida aska utanför kyrkogården märker de av att intresset ökat.

Under 2008 fick länsstyrelsen i Norrbotten in 45 ansökningar, om att få sprida aska i naturen. Det är mer än dubbelt så många än för tio år sedan.

Maivor Karlson, som är handläggare vid länsstyrelsen, märker av att ansökningarna blivit fler. Hon får också fler telefonsamtal från personer som har frågor kring spridning av aska.

– Det är även en del som vill ansöka medan de fortfarande lever, men det kan de inte, säger Maivor Karlson.

De flesta som vill få sin aska sprid i naturen är friluftsmänniskor. Ofta har de hittat ett vackert ställe i naturen där de vill få sin sista viloplats, men askan får inte spridas vart som helst.

– Vi ger till exempel inte tillstånd vid gårdstomter eller i närheten av bebyggelse. I fjällen tar vi också hänsyn till vandringsleder, säger Maivor Karlson.

Efter att en ansökan skickats till länsstyrelsen tar det ungefär en månad att få svar, om ansökan blivit godkänd.

– Men vi försöker att inte ge avslag, säger Maivor Karlson.

Om en ansökan inte blivit godkänd ringer i stället länsstyrelsen till den som vill sprida askan. Oftast går det nämligen att ändra ansökan, så att den blir godkänd.

Birgit Axelsson är en av de som under 2008 spred aska i naturen. Hennes make Kjell gick bort i mars förra året. En månad efter hans bortgång, åkte de anhöriga med Kustbevakningen ut i havet, utanför Luleå, för att sprida Kjells aska där.

– Det var hans önskan. För han var mycket ute på sjön och älskade vattnet, berättar Birgit Axelsson.

Hon tycker att det blev ett fint avsked av maken. Hon har inte heller något problem med att hon inte har en grav att gå till.

– Nej jag går ner till stranden och tänder en lykta där, säger Birgit Axelsson.

Sara Andersson, SR Norrbotten
sara.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".