Lekenskolan i Älvsbyn brann ner till grunden.

Höjd brandberedskap avskräcker

Nu kommer reaktioner på att flera kommuner runt om i Norrbotten har höjt säkerheten kring skolorna efter de två stora skolbränderna i Kiruna och Älvsbyn de senaste veckorna. Enligt Göran Schnell på Svenska Brandskyddsföreningen lönar det sig att satsa på brandberedskap.

Efter de två stora skolbränderna i Kiruna och Älvsbyn har nu säkerheten höjts kring skolorna i flera kommuner runt om i länet.

Bland annat har skolorna i Gällivare extra bevakning kvällstid, och i Piteå har kommunen sett över rutinerna kring brandsäkerhet på skolorna. Även i Luleå, Boden och Kiruna har man vidtagit vissa försiktighetsåtgärder. Det handlar till exempel om att skolpersonalen är uppmärksam på hur eleverna beter sig.

Göran Schnell på Svenska Brandskyddsföreningen tycker att det är helt rätt eftersom höjd bevakning leder till större risk att bli upptäckt för den den som beter sig vårdslöst med eld.

I snitt rapporteras två skolbränder varje vardag till räddningstjänsten. Det rör sej oftast om att någon lekt med exempelvis en tändare i närheten av en branddetektor eller om små bränder i papperskorgar som inte leder till nån större skada. Sådana bränder sker i regel under skoltid och av elever på skolan.

Sedan finns det en andra kategori bränder, de stora, omfattande bränderna.

– De anläggs ofta efter skoltid eller på helgerna, och i de flesta fall är det inte elever som går på skolan. Åldern på de här brandanläggarna varierar från 14 till 18 år, förklarar Schnell.

Det händer att en våg av skolbränder följer när en skola har brunnit. Ungdomar blir inspirerade och vill själva testa på. Men det rör sig inte om pyromani.

– Pyromani, det är någon som får en vällustkänsla av att se något brinna, de flesta av dom ungdomar som anlägger bränder har inte avsett att det ska bli så stort, säger Schnell.

– Det är en kunskapslucka hos ungdomarna, de tror att det går att tända på och att det bara brinner lite grann och så kommer brandkåren.

Skolbränder kostar samhället stora summor pengar varje år.

– Om vi inte hade några skolbränder skulle vi kunna ha 1 200 heltidslärartjänster till i Sverige, avslutar Göran Schnell.

Torsten Gabrielsson, SR Norrbotten
torsten.gabrielsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista