På fettisdagen äter svenskarna mycket semlor.

Svenskarna äter miljoner semlor

Semmelälskarnas egen julafton, fettisdagen, närmar sig. Då, den 24 februari, kommer svenskarna att äta flera miljoner semlor. Under hela säsongen äts ungefär 40 miljoner semlor.

Ordet semla stammar från det latinska ordet simila och är ett gammalt ord för bröd av siktat vetemjöl.

På 1700-talet introducerades hetväggen från Tyskland. Det var en bulle med mandelmassa som kokades i mjölk. Under 1800-talet började svenskarna äta bullarna utan att koka dem, men i stället med varm mjölk, kanel och socker. Vid sekelskiftet kom den moderna sortens semlor med vispgrädde under locket.

Semlan är med andra ord väldigt traditionstyngd, men det har börja smyga sig in en del innovationer. På senare år har det börjat säljas semlor där till exempel grädden är smaksatt med banan eller lingon.

Eftersom semlan säljs under en del av året som är förhållandevis lugn för de svenska bagerierna och konditorierna har den blivit mycket viktig.

Den inofficiella starten på semmelsäsongen inleds på annandag jul. Därefter fortsätter försäljningen fram till påsken då den tvärstannar.

(TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".