Osäkert med brevröstning för sametinget

Eftersom sametingsvalet, till skillnad från riksdagsvalet, är uppbyggt kring att många brevröstar, så är det inte konstigt att en stor andel röster blir underkända. Det säger Tor Lundberg på Valmyndigheten.

Nästan sex procent av rösterna underkändes i det senaste sametingsvalet som genomfördes nu i maj. Anledningen är att brevröstning är mycket mer osäkert än att gå till en vallokal.

– I vallokalen förekommer det att det är väljare som har glömt något, och så får de ett påpekande från röstmottagaren och så får man göra om helt enkelt. Men vid brevröstning upptäcks inte det här förrän rösten kommer fram, säger Tor Lundberg.

Skillnaden mellan sametingsvalet och det svenska riksdagsvalet är att i riksdagsvalet får bara den som är utomlands under valet brevrösta. Och det är just för att undvika bekymmer med kuvert som inte klistrats igen ordentligt, eller vittnesunderskrifter som saknas, vilket gör att många brevröster underkänns.

Att förhandsrösta går däremot bra, men är alltså inte samma sak som att brevrösta eftersom rösterna tas emot i en lokal och inte skickas in.

Men oavsett röstningssätt är det Valmyndigheten som skaffar fram valmaterialet.

– Vi har försökt göra kuvertet något mer pedagogiskt. Men självklart, visar det sig att kuverten inte fungerar så bra som vi trodde så får vi givetvis göra om utformningen igen, säger Tor Lundberg.

Han säger också att det är en politisk fråga hur mycket brevröstning ska användas i valet, eftersom sametingsvalet och riksdagsvalet styrs av olika lagar.

Sara Sällström, SR Norrbotten
sara.sallstrom@sr.se