Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler skalv oroar inte LKAB

Publicerat torsdag 19 november 2009 kl 08.03
Christina Dahnér specialist på bergmekanik vid LKAB. Foto: Maritha Mossberg /SR Norrbotten

Gruvskalven i Malmberget har blivit fler men inte kraftigare sedan 2005 då LKAB startade sin mätning. bara under den senaste veckan har tre skalv inträffat i Malmberget.

- Hela grupperingen med seismiska händelser, som vi ser från 2005, har blivit fler. Men magnituderna har inte blivit större, säger Christina Dahnér specialist på bergmekanik vid LKAB.

Under två perioder, 2006 och 2009 har ökningen skett. Och det handlar om seismiska händelser inte vibrationer som uppmätts på markytan.

De flesta av händelserna har varit väntade eftersom bergras ingår i LKAB:s brytningsmetod, skivrasbrytning. Där bryts en skiva malm och gråberg ska sedan rasa ned för att fylla upp hålrummet efter brytningen.

Ju närmare markytan gruvskalvet sker desto mer kännbart är det ovan jord. Men att skalven blivit fler oroar inte Christina Dahnér.

- Vi är fortfarande långt ifrån att få så stora händelser så att det finns en risk för att människor ska skadas. Eller att det finns en risk för att hus ska få allvarliga skador, eller att vi får sprickor i samhället, säger hon.

Hur stor smäll behövs för att det ska bli skador?

- För att det ska bli allvarliga skador på fastigheter så behöver det komma upp i magnitud fyra eller mer, svarar hon.

Har det varit någon sådan hög siffra?

- Nej. Det vi har haft som högst har varit 2,9 och det är ett väldigt stort steg att komma upp till en fyra, säger Christina Dahnér.

LKAB flyttar hus och vägar i Malmberget och har så gjort sedan 1960-talet som en säkerhetsåtgärd. Gruvbrytningen i Malmberget sker i många malmkroppar och går allt djupare ner i berget.

- När vi sedan klättrar upp och hängväggarna börjar röra sig uppåt och när brytningsrummen börjar kalva uppåt, så kommer de här händelserna att vandra närmare markytan och då kommer man att känna av dem. Men det är inte direkt kopplat till hur djupt man är utan det är mer kopplat till hur stort hålrummet är, säger Christina Dahnér.

Maritha Mossberg, SR Norrbotten
maritha.mossberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".