Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Mindre uppskattning av sämre ställda

Publicerat tisdag 9 mars 2010 kl 08.05
Foto: Pawel Flato/Scanpix

Barn från familjer som har det sämre ställt får mindre uppskattning i skolan än de som har det bättre ställt. Det finns även en tydlig koppling mellan skolsituationen och ohälsa senare i livet. Det visar en doktorsavhandling från Umeå universitet gjord bland 1000 luleåbor.

Enligt doktoranden Masuma Novak har det här inte uppmärksammats så mycket i tidigare forskning.

Det är enkätsvar från alla som gick nian i Luleå 1981, ungefär 1000 personer, och uppgifter från deras lärare, som ligger till grund för avhandlingen som Masuma Novak på institutionen för folkhälsa och klinisk medicin i Umeå, har gjort. Eleverna har sen fått svara på flera uppföljande enkäter fram tills de fyllde 30.

De som hade fattigare, lägre utbildade föräldrar var oftare mindre omtyckta av lärare och andra elever i skolan, har Novak sett.

Och senare i livet blev de som var mindre omtyckta i högre grad rökare, utbildade sig mindre och fick lägre betalda jobb. Det senare hänger i sin tur ihop med att de oftare drabbas av värk i nacke/rygg och övervikt till exempel.

Utifrån det här föreslår Masuma Novak som folkhälsoarbete att ge elever från sämre förhållanden extrahjälp i skolan.

Den läxhjälp som ordnas i vissa skolor tar hon som exempel på en sådan insats. Och i nästa steg tycker hon att vi behöver ta reda på mer om just vilken hjälp de här eleverna egentligen behöver bäst.

Dessutom tycker hon att mer behöver tas reda på om vad som gör att en elevs klassbakgrund påverkar elevens skoltillvaro negativt och att effektiva sätt för hur skolor kan motverka det behöver tas fram.

För det visade sig i studien att de som kom från dåliga ekonomiska förhållanden, men fortsatte med två års utbildning eller mer efter grundskolan, fick betydligt mindre ohälsa än de som inte gjorde det, och därför argumenterar Novak att en nyckel är att alla ska få förutsättningar för att lyckas fortsätta läsa.

Gunnar Lantz, SR Västerbotten

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".