1 av 2
Rapporten "Jämställdhetsutveckling i Norrbottens län 1990-2010" som författats av Sara Broström, vid länsstyrelsens enhet för social hållbarhet. Foto: Carin Sjöblom/ Sveriges Radio.
2 av 2
Sara Broström, handläggare vid länsstyrelsen i Norrbotten och författare till jämställdhetsrapporten. Foto: Carin Sjöblom/ Sveriges Radio.
NORRBOTTEN

Nödvändigt att ge kvinnor bättre lön

Sara Boström sammanfattar sin rapport
1:47 min

Jämställdheten har förbättrats i Norrbotten under de senaste 20 år, men fortfarande finns mycket kvar att göra innan det är helt jämställt. Bland annat behöver man höja kvinnornas löner.

Sara Boström som är handläggare vid länsstyrelsen i Norrbotten har skrivit en rapport som behandlar fyra områden - däribland fördelningen av makt och inflytande inom politiken.

När man tittar på de politiska församlingarna i Norrbotten är Boden den kommun som har lägst representation av kvinnor under innevarande mandatperiod, med sina 38,8 procent.

Det mest jämställda kommunfullmäktiget återfinns i Piteå, med 49 procent kvinnliga ledamöter. Arjeplog, Haparanda och Gällivare har alla däremot mer än hälften kvinnor i sina respektive fullmäktigen.

Men oavsett så är det männen som dominerar på de ledande posterna både inom politiken och de olika chefsnivåerna.

Ett annat område som Sara Boström har tittat närmare på är den ekonomiska jämställdheten som är en central fråga om man vill uppnå lika villkor för män och kvinnor.

Fortfarande tjänar kvinnorna mindre än männen och inom vissa områden, inom höga chefspositioner, går det till och med bakåt.

Vid en jämförelse av standardvägda löner är kommunsektorn den mest jämställda. Under perioden 1996-2008 tjänade kvinnorna mellan 98-99 procent av männens löner.

Inom landstinget tjänade kvinnorna år 1996 93 procent av männens löner. En andel som år 2008 endast ökat med en procentenhet, till 94 procent.

Den privata sektorn har de mest ojämställda lönerna. 1996 tjänade kvinnor 91 procent av männens löner. År 2008 var den siffran 92 procent.

På frågan om varför inte kvinnor och män inte blivit mer ekonomiskt jämställda, trots att frågan är så fundamentalt viktig för jämställdhetsarbetet har Sara Boström ett tydligt svar.

– Könsmaktsordningen är stark. Det tar väldigt lång tid att förändra strukturer. De är djupt rotade och det är ett svårt arbete. Det finns ett hårt motstånd, säger hon.

Men det går att förändra om man vill, menar Sara Boström.

– Vi har skapat strukturerna som vi är en del av och då kan vi också förändra dem. Vi har alla ett ansvar, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".