1 av 13
2 av 13
Fredrik Stenbacka och Göran Ericsson i samspråk om älgkon som utrustas med GPS-sändare. Foto: DAvid Zimmer P4 Norrbotten
3 av 13
Älgkon sövs på en myr i trakterna av Moskosel och undersöks noga innan GPS-sändaren sättas på runt halsen. Foto: David Zimmer/P4 Norrbotten
4 av 13
Utsikten går inte att klaga på.
5 av 13
Fredrik Stenbacka håller för älgkons ögon när helikoptern virvlar upp snö i bakgrunden. Foto: David Zimmer P4 Norrbotten
6 av 13
Fältpersonal undersöker älgkon nogrant och tar bla temperatur för att se om älgkon är frisk. Foto: DAvid Zimmer P4 Norrbotten
7 av 13
Göran Ericsson forskare och professor vid SLU jobbar med älgkon. Foto: David Zimmer/P4 Norrbotten
8 av 13
Göran Ericsson har lång erfarenhet av att utrusta älgar med GPS-sändare.
9 av 13
Göran Ericsson forskare och professor vid SLU jobbar med älgkon. Foto: David Zimmer/P4 Norrbotten
10 av 13
Från helikoptern kan ett flertal älgar skymtas. Foto: DAvid Zimmer P4 Norrbotten
11 av 13
Älgen har piggnat till och tittar förvånat på sina åskådare. Foto: David ZImmer P4 Norrbotten
12 av 13
Älgkon tackar för sällskapet.....
13 av 13
...och travar ut på nya marker. Foto: David Zimmer P4 Norrbotten

Webb-tv: Här vaknar älgkon upp efter gps-märkningen

"Älgbetesskador är ett stort problem"
1:51 min

90 älgar i Norrbotten ska gps-märkas för att deras rörelsemönster ska kunna kartläggas. Syftet är att minska älgbetesskadorna i utsatta områden.

P4 Norrbotten fick följa med när en älgko utrustades med gps-sändare av personal från Sveriges Lantbruksuniversitet i trakterna av Moskosel.

Speciellt tre områden i Norrbotten är utpekade som problemområden: Det rör sig om ett område i närheten av Överkalix, ett område i närheten av Niemisel och området dit vi är på väg, några mil nordväst om Moskosel.

Göran Ericsson, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet och hans kollegor tar emot när vi landar och framför oss ligger det mäktiga djuret, ihopsjunket, med benen under sig på den vintriga myren.

– Det är en älgko, 5-6 år gammal och hon stod med nio andra älgar när vi sövde henne, säger Göran Ericsson

Forskningsprojektet hoppas nu få rätt på var ifrån de invandrande älgarna kommer ifrån och vart de utvandrande älgarna tar vägen, efter vinterbetet.

För vinterbetande älgar, som samlas på ett ställe som de gör här utanför Moskosel, gör att skadorna på den unga tallskogen kan bli förödande för markägarna.

– Det här är ett stort problem för skogsbruket i Norrbottten. Vi går inte åt rätt håll utan det är fortfarande väldigt höga skador på stora områden i Norrbotten, säger Marcus Jatko som jobbar med de här frågorna på skogsbolaget Sveaskog.

Han hoppas att kunskapen i forskningsprojektet ska bidra till att minska älgbetesskadorna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".