1 av 4
En illustration av hur kavelbroarna användes. Foto: David Carr/Sveriges Radio
2 av 4
Nasaleden är över 40 mil lång och sträcker sig från Nasafjäll ner till Piteå. Foto: David Carr/Sveriges Radio
3 av 4
Den här typen av verktyg användes i silvergruvan. Foto: David Carr/Sveriges Radio
4 av 4
Ett område på åtta kvadratkilometer undersöktes eftersom de planerade vindkraftsverken krockade med Nasaleden. Foto: David Carr/Sveriges Radio
PITEÅ

Nya fynd av 1600-talets malmbana

"Inte en särskilt bra väg"
1:43 min

Byggandet av vinkraftsparken i Piteå ledde till att arkeologer i somras fick göra undersökningar i området. Då hittade man fynd från stormaktstiden som har lett till att man har öppnat en ny utställning på Norrbottens museum, där Carina Bennerhag är arkeolog.

Byggandet av vinkraftsparken i Piteå ledde till att arkeologer i somras fick göra undersökningar i området, och då hittade man fynd från 1600-talet som har lett till att man har öppnat en ny utställning på Norrbottens museum, där Carina Bennerhag är arkeolog.

– Det kändes jättekul att få åka till Piteåtrakten för vi har inte varit där särskilt mycket, säger hon.

Det är den gamla Nasaleden man har hittat fynd från. I dag är leden känd som en skoter- och vandringsled, men på 1600-talet var det en led med slitsam terräng som användes för att transportera silver & malm med hjälp av bland annat renar, de 40 milen mellan silvergruvan i Nasafjäll utanför Arjeplog ändå ner till Kusten vid Pitetrakten. Lite förenklat uttryckt så var det dåtidens malmbana.

– Det var nog inte en särskild bra väg. Man skulle över stock och sten i det här området, säger hon.

Längs med leden i området hittades bland annat två träbroar under mossan som på sin tid hindrade de tunga transporterna från att sjunka ner i marken. Och det finns också gamla husgrunder och källargropar i närheten som vittnar om en tid då jordbruket var levande i området.

På utställningen som heter Drömmar av silver vingar av guld på Norrbottens museum går det nu att se vad man har hittat längs med Nasaleden. Och fynden har gjort att bygget av vindkraftsparken att anpassas så att inga lämningar förstörs.

Många gånger är det tack vare stora exploateringsprojekt som det här i Piteå eller till exempel gruvan i Kaunisvaara, som gör att arkeologerna får åka ut i skog och mark och lära sig mer om Norrbottens historia.

– Alla de här stora exploateringsprojekten gör ju att vi får komma in i de här områdena och oftast undersöka lämningar som vi tidigare inte har stött på. Så det är oerhört viktigt, säger Carina Bennerhag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".