Illustration av kometlandaren Philae
1 av 5
Illustration av kometlandaren Philae. Bild: ESA
Nypublicerade färgbilder av kometen visar att den är lika färglös som tidigare. Foto: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA
2 av 5
Nypublicerade färgbilder av kometen visar att den är lika färglös som tidigare. Foto: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team
Philae väntades landa vid den röda punkten, men nu befinner den sig någonstans bit därifrån.
3 av 5
Philae väntades landa vid den röda punkten, men nu befinner den sig någonstans i det blåmarkerade området. Foto: ESA
På kometens yta ses klippblock, den största är 25 meter hög och 45 meter bred.
4 av 5
På kometens yta ses klippblock, den största är 25 meter hög och 45 meter bred. Foto: ESA
En panoramabild av Philaes landningsplats. På bilden har det gjorts en skiss av landaren som landningsteamet tänker sig att den kan ha landat. Bild: ESA/Rosetta/Philae/CIVA.
5 av 5
En panoramabild av Philaes landningsplats. På bilden har det gjorts en skiss av landaren som landningsteamet tänker sig att den kan ha landat. Bild: ESA/Rosetta/Philae/CIVA.

Hopp om nyladdning för kometlandaren

Batterier laddas när Philae får solkontakt
1:37 min

Det har nu gått en månad sedan rymdsonden Rosetta släppte ner sin lilla landare på kometen 67P. Men fortfarande vet ingen exakt var på kometens yta landaren står. Däremot är hoppet stort att landaren ska vakna till livet.

Teamet bakom landaren är ganska säkra på att landaren till våren kommer att vakna till liv igen, enligt Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik i Uppsala. Han har nyligen kommit hem från en internationell konferens kring Rosetta i Darmstadt i Tyskland.

– Ja, landarfolket är ganska förhoppningsfulla, vissa till och med övertygade om att den kommer att komma igång igen när temperaturen stiger allteftersom man kommer längre in i solsystemet. Dessutom ger ju solen då mer och mer energi.

Uppskattningarna om när den ska komma igång varierar från mars till juli, men markpersonalen tänker sig alltså att den bör börja ladda upp batterierna och hoppa igång igen.

Under den första konferensen efter landningen var dessutom uppfattningen att hela manövern hade gått klart bra. Detta trots att landaren inte kom ner på ytan som det var tänkt. I stället studsade den tre gånger på ytan och slog dessutom i någon slags ås har det nu visat sig.

Det är alltså fortfarande oklart var landaren till slut hamnade, även om man nu har ringat in området ganska bra. Att veta var landaren finns är bra för att kunna tolka de bilder och andra uppgifter som den skickade så länge batterierna var igång, och det gäller även den nya information som man hoppas kunna ta emot framåt våren eller sommaren när landaren alltså förväntas komma igång igen.

Men det finns osäkerhetsfaktorer kvar kring ett uppvaknande, säger Anders Eriksson. En risk är att  solpanelerna täcks av stoft.

– Lägger det sig mycket stoft på solpanelerna går ju effekten ner, så det är väl den lilla jokern i leken. Men den verkar stå på ett ställe som är ganska stoftfritt, annars finns det alltså nästan drivor av stoft, men landaren står inte i något sådant område, så förhoppningsvis klarar den sig bra, säger Anders Eriksson.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".