Linnea Henriksson och modersmålsläraren Roland Jatko i Luleå.
1 av 5
Linnea Henriksson och modersmålsläraren Roland Jatko i Luleå. Foto: Pekka Kenttälä/Sveriges Radio.
Professor Jarmo Lainio.
2 av 5
Professor Jarmo Lainio. Foto: Karin Wirenhed/Sveriges Radio.
Meänkieli elev lär sig språket genom dataspel
3 av 5
Luleå har nu för första gången en heltidsanställd lärare i meänkieli. Foto: Pekka Kenttälä/Sveriges Radio.
Meänkieli elev i Luleå
4 av 5
För Linnea Henriksson var det självklart att lära sig meänkieli. Foto: Pekka Kenttälä/Sveriges Radio.
Roland Jatko, lärare i meänkieli
5 av 5
Roland Jatko, lärare i meänkieli är kritisk till antalet minuter av undervisning i minoritetsspråket meänkieli i Luleå. Foto: Pekka Kenttälä/Sveriges Radio.
#minspråk

Fler vill lära sig meänkieli - men en timme räcker inte

Linnea Henriksson lär sig meänkieli i Luleå
1:49 min

Intresset för att lära sig meänkieli har ökat i grundskolan i Luleå. Men en timme i veckan räcker inte, menar experterna. 

Karta: Så mycket tid får eleverna

De flesta elever som får modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken får en timmes undervisning eller mindre i veckan. Det är långt under experternas rekommendationer.

Sveriges Radios finskspråkiga redaktion Sisuradio har skickat ut en enkät till Sveriges alla kommuner. Den visar att hur mycket modersmålsundervisning eleverna får varierar över landet.

I somras ändrades skollagen så att de som tillhör minoritetsgrupperna i Sverige, romer, judar, samer, sverigefinnar och tornedalingar får läsa sina minoritetsspråk i grundskolan även om de inte kan språket innan eller pratar det hemma.

Linnea Henriksson i Luleå är en av de som precis börjat lära sig meänkieli (tornedalsfinska). Hon vill kunna hänga med bättre när släktingarna träffas.

– Det blir roligare att kunna förstå vad alla pratar om, men det är svårt när jag inte har hunnit lära mig så mycket än, säger Linnea Henriksson.

Luleå har för första gången en heltidsanställd lärare i meänkieli, eftersom eleverna blivit många mer efter lagändringen. Problemet är bara att hinna lära ut språket till nybörjare på de 60 minuter som eleverna har i veckan. 

– En timme räcker inte för att lära sig språket, men jag kan skapa och upprätthålla intresset för språket, säger läraren Roland Jatko. 

I internationella konventioner har Sverige lovat att hålla minoritetsspråken vid liv, men Europarådet har åtta gånger sen år 2000 kritiserat Sverige för att inte följa konventionerna på utbildningsområdet. Europarådet kräver att Sverige ska komma tillrätta med de stora bristerna i undervisningen.

Jarmo Lainio, som är professor vid Stockholms universitet och som sitter med i Europarådets expertgrupp för minoritetsspråk säger att Sverige är i bottennivå.

Ett absolut minimum när man ska lära sig och upprätthålla ett minoritetsspråk är tre timmar i veckan. Han tycker inte att 60 minuter räcker.

– Jag tycker att det är förskräckande och om man diskuterar det här med kollegor både inom forskningsvärlden och inom Europarådet så tycker man att det är skrattretande lite. Det har varit en återkommande kritik från Europarådet och från representanter för de nationella minoriteterna att utbildningsfältet faktiskt inte fungerar, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".