Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Bottenvikens djup kartläggs

Publicerat måndag 7 mars 2016 kl 06.35
Magnus Wallhagen, Sjöfartsverket: Kan minska bränsleförbrukningen
(1:49 min)
Sjömätningsfartyget Jacob Hägg utanför Luleå.
1 av 4
Sjömätningsfartyget Jacob Hägg utanför Luleå. Foto: Sjöfartsverket
Sjömätningsfartyget Jacob Hägg
2 av 4
Sjömätningsfartyget Jacob Hägg Foto: Sjöfartsverket
Magnus Wallhagen, produktionschef på Sjöfartsverket.
3 av 4
Magnus Wallhagen, produktionschef på Sjöfartsverket. Foto: Sjöfartsverket
Sjömätningsfartyget Jacob Hägg.
4 av 4
Sjömätningsfartyget Jacob Hägg. Foto: Sjöfartsverket

Sjöfartsverket håller på med en historiskt stor kartläggning av Sveriges kust- och havsområden. Där har Bottenviken och trakterna kring Luleå fått extra uppmärksamhet.

Den nationella djupdatabasen som innehåller information om svenska farvatten har nu över 100 miljarder lagrade djupuppgifter.

– Först och främst är det sjösäkerhet. Vi vill veta vilka djup som finns där handelssjöfarten trafikerar våra vatten, säger Magnus Wallhagen som är produktionschef vid avdelningen för sjögeografi hos Sjöfartsverket.

Sjöfartsverket är nu halvvägs in i de stora sjömätningsprogrammet, som kommer att ge nya och bättre digitala sjökort. Men det finns även ett mål att hitta djupare farleder so visat sig vara bättre för miljön.

– Ju mer vatten under kölen desto mindre bränsle förbrukar fartygen, så rakaste vägen mellan två punkter behöver inte vara den bästa, säger Magnus Wallhagen.

I de här stora sjömätningsprojektet har Bottenviken och trakterna kring Luleå fått extra stor uppmärksamhet.

– Ja, Bottenviken och trakterna in mot Luleå har mätts rätt ingående. Det med anledning av projektet Malmporten som syftar till att kunna ta in större fartyg till Luleå i framtiden, säger Magnus Wallhagen. 

Att djupen i de svenska farvattnen nu kartläggs var nödvändigt, då en del av uppgifterna var så gamla att det fanns en stor osäkerhet om hur väl uppgifterna stämmer.

– En del av uppgifterna är från 1800-talet och är handlodade, en del mätställen är kan vara fem kilometer mellan mätpunkterna, så vi har inte vetat hur det sett ut helt enkelt, säger Magnus Wallhagen.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".