Sara Eriksson, medlem i föreningen Attention
"Problemen blir ju mer långvariga om man inte får en direkt behandling", säger föräldern Sara Eriksson i Luleå. Foto: Foto: Johanna Hövenmark/Sveriges Radio

Barn får inte vård i tid – miljonförlust för landstinget

Sara Eriksson: Stor oro för föräldrar
3:28 min

Barn och unga i Norrbotten får vänta för länge på specialiserad psykiatrisk vård. Bakläxan kostar landstinget 2,5 miljoner kronor i uteblivna statliga psykiatripengar.

– Det är jättestressande när man som förälder inte får rätt hjälp till sitt barn. Man ser att ens barn mår dåligt, att det går utför, men ingen gör någoting. Det är så det känns när man inte får komma när man behöver det, säger Sara Eriksson i Luleå.

Hon med i föreningen Attentions stödgrupp för föräldrar till barn med psykiska funktionsnedsättningar. Sara Eriksson, som själv är socionom till yrket, berättar att väntetider i sjukvården är en återkommande fråga i gruppen.

– Problemen blir mer långvariga om man inte får vård direkt, oavsett vad det rör sig om för problematik inom psykiatrin, säger Sara Eriksson.

I Sveriges kommuner och landstings och Socialstyrelsens sammanställning av barn- och ungdomspsykiatrins väntetider under 2015 hör Norrbotten till länen som får bakläxa. 

– Tillgängligheten till barnpsykiatrin har blivit mycket bättre de senaste åren, men det är några landsting som inte klarar kraven. Det handlar om att i stort sett alla barn ska få komma inom en månad på ett första besök och inom ytterligare en månad få fördjupad bedömning eller behandling, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Bakläxan innebär att Norrbottens läns landsting inte får vara med och dela på 100 miljoner kronor i den statliga psykiatrisatsningen, som nyligen betalats ut till de landsting som lyckats ge barn och unga vård i tid. Det handlar om cirka 2,5 miljoner kronor i uteblivna så kallade statliga stimulansmedel. Pengar som skulle ha använts för att förbättra vården i länet.

– Vi blev faktiskt lite förvånade över att vi inte nådde målen. När vi har tittat på det i efterhand ser vi att det har varit ett betydligt större inflöde av patienter jämfört med tidigare år och det verkar ha varit större vårdtyngd, säger Yonas Berhan, länschef för barnhälsovården i Norrbotten.

Norrbotten är ett av fem landsting i Sverige som inte klarade något av de två nationella kraven för kortare väntetider. Under 2015 fick 88 procent (kravet är minst 90 procent) av de norrbottniska barnen och ungdomarna en första bedömning inom en månad och 79 procent (kravet är minst 80 procent) behandling eller fördjupad utredning inom ytterligare en månad.

Sämst till ligger Västerbotten, där mindre än 40 procent av barnen fick hjälp inom en månad under 2015.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".