Forskning om jordbävningar i fjällen

1:40 min

Sveriges geologiska undersökning, SGU, har just nu personal några mil norr om Kiruna för att ta reda på mer om jordbävningar.

De undersöker den så kallade Pärvieförkastningen, som kan beskrivas som en flera mil lång spricka i jordskorpan som skapades för flera tusen år sedan.

Berggrundsgeologen Susanne Grigull säger att det inte tidigare har genomförts så mycket geologisk forskning om Pärvieförkastningen.

– Den är lyckligtvis mycket väl exponerad och vi har en unik chans att lära oss mer, säger hon.

Strax norr om sjön Torneträsk tas det jord- och bergprover från förskastningen, som i sin fulla längd mäter drygt 15 mil.

Den består av flera mindre revor i landskapet. På en del håll syns de tydligt som långsmala sänkor eller som flera meter höga branta kanter.

Pärvieförkastningen kan också beskrivas som en brytande våg.

Delar av den tros ha skapats av en kraftig jordbävning eller flera jordbävningar efter den senaste istiden. Men frågan är exakt när det ägde rum.

– Vi ska bara vara där några dagar men vi ska ta mycket prover och försöka att i alla fall börja förstå bättre hur länge förkastningen har funnits, säger Susanne Grigull.

Det sker hela tiden mindre skalv längs förkastningen och ibland inträffar något större skalv. Förra sommaren mättes magnituden på ett skalv till 3,6 på Richterskalan. Det inträffade några mil norr om Kiruna.

Hon säger att forskningen om jordbävningar inom kontinentalplattorna också kan vara till nytta för samhället. Till exempel för att förstå vilka risker som finns inför byggandet av vindkraftverk, dammar och gruvor.

Det finns också planer på att ta prover i Stora sjöfallets nationalpark.