Konsessionsamer vill inte öka Sametingets befogenheter

Renägarna i de så kallade koncessionssamebyarna i Torne- och Kalix älvdalar, dvs samebyar som till största delen består av renägare som inte är samer, vill inte att Sametinget tar över rennäringsadminstrationen från Länsstyrelsen.

Misstroendet växer mellan konsessionsbyarna i Torne- och Kalix älvdalar och Sametinget. Konsessionsbyarna domineras av icke-samiska renägare, som inte har något inflytande i sametinget. Det senaste exemplet gäller fördelningen av pengar till rovdjursinveringen, som är en av de få myndighetsuppgifter tinget har.

Liehittäjä konsessionsby i nedre Tornedalen som överklagat fördelningsbeslutet har fått rätt i Länsrätten. Sametingets princip att bara ta med halva markområdet i konsessionsbyarna som ersättningsgrundande anses inte godtagbar. Beslutet är överklagat till Kammarrätten av ett Sameting som menar att det här är ett rättvist system och att man inte har pengar till mera.

Sametingets fördelning av pengar till rovdjursinventering är också något som företrädare från samebyarna tar som exempel på att Sametinget missgynnar dem.

En av de som berörs är Ola Furmark, renägare i Päkkilä i Övertorneå kommun.

- I konsessiosbyarna vill man inte ha med Sametinget att göra, säger Harry Grape, ordförande för byarnas intresseförening.

Förslag om hur regeringen vill ha det väntas i höst och det är Bjarne Örstedt på Jordbruksdepartementet som skriver på propositionen. Han tror att problemen kommer att räta ut sig.

- Det kommer att göras klart att Sametinget är såväl en myndighet, som ett folkvalt organ. Man kommer också få en förstärkning med mer kanslipersonal, säger Bjarne Örstedt.

Inte bra att dem känner sig missgynnade

Sametinget har redan vissa myndighetsuppgifter, men vill ha hand om hela administrationen, och det gäller även frågor som rör koncessionsbyarna. Det säger Sametingets styrelseordförande Lars-Anders Baer.

Samtidigt håller han med om att det inte är bra att koncessionsbyarnas företrädare känner sig missgynnade av Sametinget.

- Det är ett rejält problem. Jag tror det dels beror på att det inte finns någon dialog, men också att det är en brist på information, säger Lars-Anders Baer.

I renantal är konsessionsamebyarna i Tornedalen tillsammans lika stora som Sveriges största sameby, Sirges sameby.

Sametingets roller kommer att förtydligas

Förslag om hur regeringen vill ha det väntas i höst och det är Bjarne Örstedt vid Jordbruksdepartementet som skriver på propositionen.

- Det kommer att göras klart att Sametinget är såväl ett folkvalt organ, som en statlig myndighet. Man kommer att göra en klar boskillnad, säger Bjarne Örstedt.

Han tror inte att det kommer vara några problem för Sametinget att hantera frågorna kring konsessionsambyarna, trots att deras företrädare inte har rösträtt till Sametinget. Detta då myndighetsutövandet utgår från rennäringslagen, och han drar paralleller till hur byggnadsnämnderna fungerar i de olika kommunerna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista