Mångmiljonsatsning igång – älvar återställs för lax, flodpärlmussla och utter

1:46 min

Mångmiljonrestaureringen av älvar i Norrbotten och Västerbotten är igång. 20 mil vattendrag som tidigare rensades för timmertransport ska återfå skicket före flottningsepoken. Målet är att förbättra den biologiska mångfalden.

Grävmaskinen dundrar igång vid Åbyälven i Arvidsjaurs kommun, ett av områdena där älvrestaureringsprojektet Reborn har inletts i sommar.

– Här i Norrbotten är vi fem maskinlag så det är ganska mycket att hålla ordning på, säger Dan Ojanlatva, koordinator för den norrbottniska delen av projektet.

Det handlar om 20 mil avlysta flottleder i Norrbotten och Västerbotten som ska återställas fram till 2021, med en EU-finansiering på 60 procent av kostnaden 124 miljoner kronor.

Havs- och vattenmyndigheten bidrar med drygt 40 miljoner kronor. Reborn är det hittills största projektet i sitt slag i Sverige.

Vattendragen som omfattas är hela eller delar av Lödgeälven, Åbyälven, Byskeälven, Piteälven, Råneälven och Kalixälven.

– Det här vattendraget, där vi är i dag, blir nu fyra gånger bredare med samma vattenvolym, säger koordinatorn Dan Ojanlatva.

Han pekar på de massiva och delvis mossbevuxna stenblocken som kantar vattendraget. Stenarna staplades där för mer än 100 år sedan då bäckar, åar och älvar rensades och smalnades av för att fungera som kanaler i transporten av timmer till sågverken vid kusten.

Med grävmaskin lyfts stenblocken tillbaka ut i älvfåran.

– Det är roligt att veta att man gynnar fisken. Men man kan inte annat än imponeras när man vet vilka mängder sten de plockade under flottningen. Det gjordes med handkraft eller häst, i alla fall i den här delen av älven, säger arbetsledaren Markus Eriksson.

Älvrestaurering handlar om att försöka föreställa sig hur vattendraget och strandmiljön såg ut och fungerade för ungefär 200 år sedan.

– Nu har vi lyft ut material i älven och kan se hur mycket vatten vi har att jobba med. Sedan får man gå tillbaka och göra strukturer och styra vatten. Bygga bra förutsättningar för fisken, säger Markus Eriksson.

Målet är att få fart på insektsfloran och skapa komplexa, varierade livsmiljöer för lax, öring, utter, flodpärlmussla och andra arter. Projektet ska bland annat ge minst 2 300 nya lekbottnar för fisken. 

– Manuellt tar vi ut de större stenarna så att rätt storlek på gruset blir kvar, att man får en 30-40 centimeter tjock bädd med grus för rommen och så att man får in syre i gruset så att rommen syresätts och så att ynglen har någonstans att gömma sig, säger Markus Eriksson.

Roger Vallin, länsstyrelsen Västerbotten, är en av två projektledare. Han säger att den pågående restaureringen visserligen är omfattande, men att det egentliga behovet är långt mycket större än så. Bara i Västerbotten finns 800 mil avlysta allmänna flottleder.

– Det är svårt att säga en siffra, men jag skulle gissa att kanske en tredjedel av de 800 milen har faktiska restaureringsbehov, säger Roger Vallin.

Ett längre reportage om restaureringen av älvar i Norrbotten och Västerbotten hittar du hos Studio Ett.