Många flodpärlmusslor och olika storlekar visar på ett friskt vattendrag.
1 av 5
Många flodpärlmusslor och olika storlekar visar på ett friskt vattendrag. Foto: Ulf Larsson/Sveriges Radio.
Patrik Olofsson är limnolog på länsstyrelsens miljöanalysenhet.
2 av 5
Patrik Olofsson är limnolog på länsstyrelsens miljöanalysenhet. Foto: Ulf Larsson/Sveriges Radio.
Johanna Högvall jobbar med kartering i miljöövervakningen.
3 av 5
Johanna Högvall jobbar med kartering i miljöövervakningen. Foto: Ulf Larsson/Sveriges Radio.
Med hjälp av vattenkikare undersöks hur många och vilken storlek det är på flodpärlmusslorna.
4 av 5
Med hjälp av vattenkikare undersöks hur många och vilken storlek det är på flodpärlmusslorna. Foto: Ulf Larsson/Sveriges Radio.
Lairobäcken som rinner både i Västerbotten och Norrbotten är en av vattendragen som ingår i miljöövervakningsprogrammet.
5 av 5
Lairobäcken som rinner både i Västerbotten och Norrbotten är en av vattendragen som ingår i miljöövervakningsprogrammet. Foto: Ulf Larsson/Sveriges Radio.

Små musslor visar på fungerande ekosystem

1:57 min

Med hjälp av flodpärlmussla så går det att se om det sker förändringar i vår miljö. Nu undersöks en del av de vattendrag som ingår i den regionala miljöövervakningen.

Flodpärlmusslan kan bli närmare 300 år gammal och med hjälp av de går det att utläsa hur miljön förändrats långt bakåt i tiden. Men den kan även berätta om tillståndet i naturen för dagen.

– Flodpärlmusslan är en bra indikatorart. Finns det många musslor, även små, så talar det för att det är ett väl fungerande ekosystem, säger Patrik Olofsson som är limnolog på länsstyrelsens miljöanalysenhet.

I det regionala miljöövervakningsprogrammet finns det 18 vattendrag spridda över länet som kontrolleras vart åttonde år. Nu är det inte bara elände som musslorna visar på.

– Här i Lairobäcken ser det bra ut. Det finns på den här sträckan 71 musslor på en sträcka av 20 meter. Musslor i alla storlekar, även små som visar på att det sker föryngringar här. Minns jag inte fel är det fler än när vi inventerade här för åtta år sen, säger Patrik Olofsson.

Men tyvärr är de lysande exemplen där miljön återhämtat sig och mår allt bättre mer sällsynt än motsatsen.

– Vi har flertalet vattendrag där det är få individer och få små musslor. Nästa vecka ska vi till ett ställe där det är dålig, det är hårt avverkat, dikat och det är massor av sediment på botten. Där har vi mycket att jobba med för att återställa det till det naturliga, säger Patrik Olofsson

Det är inte bara botten på vattendragen som undersöks.

– Jag bedömer vattendrag och närmiljön, ser efter sånt som kan påverka vattendrag, säger Johanna Högvall som jobbar med det regionala miljöövervakningen.

Att flodpärlmusslan är en sådan bra indikator på höga naturvärden har en hel del att göra med sin komplicerade livscykel, som inte bara är beroende av rent syrerikt vatten.

För att en flodpärlmussla ska kunna fortplanta sig behövs ett naturligt bestånd av öring. Detta eftersom musslan har ett utvecklingsstadium där de som millimeter små larver hakar sig fast som parasiter på fiskarnas gälar. Endast en av hundra tusen larver beräknas klara den manövern.

Efter 9 till 11 månader har larven utvecklats till en liten mussla som släpper taget om fisken, faller till botten och gräver ned sig. Efter 8 år har musslan växt och blivit en centimeter stor, när den är 15 till 20 år gammal är den könsmogen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".