Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industrilokal. Giftig rök sprider sig österut mot Giraffens köpcentrum. Alla som befinner sig i området bör bege sig därifrån. Boende i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar.
(Publicerat igår kl 17.16)
24-årige Marcus Berg säger att tal med teckenstöd är en viktig del för honom att kommunicera med omgivningen.
24-årige Marcus Berg säger att tal med teckenstöd är en viktig del för honom att kommunicera med omgivningen. Foto: Anna Torgnysdotter/Sveriges Radio.
Lyssna
(2:07 min)

Marcus Berg använder tecken för att förstå

Publicerat torsdag 14 december 2017 kl 06.00

Alla medborgare har rätt att få information på ett sätt som man förstår. Det här framgår av FN:s funktionsrättskonvention. Men det är få kommuner som idag lever upp till kravet för den som har problem med tal eller text.

Film: Marcus använder teckenspråk som stöd (Facebook)

En som vet hur viktigt det är med olika sätt att kommunicera är 24-årige Marcus Berg i Luleå som har sin dagliga verksamhet i centrala stan.

– Om nån inte hittar orden, de måste teckna det, förklarar Marcus Berg som har sin dagliga verksamhet i centrala Luleå.

Hjälper det att förstå då?

– Ja!

För Marcus Berg är det viktigt, precis som det är för dig och mig, att vanligt tal ibland kompletteras med gester, tecken eller annat som understödjer det vi säger. För att bli förstådd - och för att förstå.

– Det är lättare att kommunicera, säger han.

Vi använder egentligen alla gester, mimik eller annat för att förstärka det vi säger.

Och inom det som heter kommunikationsstöd eller "Alternativ och Kompletterande Kommunikation", AKK, jobbar man idag systematiskt med att den som är funktionsnedsatt och som har svårt med talet eller med förståelsen ska ha tillgång till flera olika kommunikationsvägar med sin omgivning: det kan handla om bildkartor, ljud, tecken eller skyltar.

– Vi har ju fått väldigt mycket förtydligande vad våra rum är: vad de har för betydelse.

På Jössagårdens dagverksamhet i Gammelstad utanför Luleå visar stödassistenten Eva Johansson oss bland runt inplastade symbolskyltar och färgmärkta rum och arbetsbord.

FN:s funktionsrättskonvention säger att alla människor har rätt att få information på det sätt som man förstår – och att man även har rätt att uttrycka sig på det kommunikationssätt som man själv väljer.

Men än så länge är kunnandet om hur man stöttar de här personerna inte tillräckligt spritt – få kommuner och privata omsorgsgivare klarar idag av att helt leva upp till denna skyldighet.

Det konstaterar Marjana Tornmalm på Socialstyrelsen.

– Det tror jag inte vi gör än. Tillgänglighet har ju hitills handlat väldigt mycket om trottoarkanter och fysisk tillgänglighet. Och nu börjar vi närma oss det här med kognitiv och kommunikativ tillgänglighet. Man får nog säga att kunskapsläget varierar stort.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".