Rätten att kommunicera för den som har svårigheter med vanligt tal och text.
1 av 3
Rätten att kommunicera för den som har svårigheter med vanligt tal och text. Foto: AKK-projektet i Luleå kommun.
Föreläsning om kommunikationsstöd med Amanda Nyberg från Dart vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
2 av 3
Utbildning om kommunikationsstöd inom Luleå kommuns AKK-projekt: Amanda Nyberg från Göteborg föreläser för socialarbetare, skolanställda och poliser.
Föreläsaren Amanda Nyberg från Göteborg, ett av de utbildningstillfällen som ingått i Luleå kommuns satsning på kommunikationsstöd.
3 av 3
Föreläsaren Amanda Nyberg från Göteborg - en av flera föreläsningar som ingått i Luleå kommuns utbildningssatsning inom AKK-projektet. Foto: Anna Torgnysdotter/Sveriges Radio.

Storsatsning i Luleå på att möta de som har svårt att kommunicera

2:24 min

Luleå kommun är de första kommunerna i landet som på bred front har satsat på att utbilda omsorgspersonal i alternativa sätt att förstå och göra sig förstådd av de som har svårt med vanligt tal.

Luleå kommun är de första kommunerna i landet som på bred front har satsat på att utbilda omsorgspersonal i alternativa sätt att förstå och göra sig förstådd av de som har svårt med vanligt tal.

Jerker Nyström är en av 52 arbetsplatsombud som fått utbildningen i det unika projektet.

--Det är superviktigt att man är tydlig och att brukarna får chansen till en bra kommunikation

Har du blivit bättre i att ge de chansen, tycker du?

--Ja, jag tycker att jag tänker i alla fall på mitt kroppsspråk till exempel och att man ger de tid att få chansen att uttrycka sig.

Jerker Nyström jobbar som handledare på en dagverksamhet de har psykiska funktionsnedsättningar, t ex Asberger och ADHD. Och satsningen som utbildningen han gått ingår i är den enda i sin bredd i landet.

Vitsen är att det ska finnas ett ombud på alla arbetsplatser i Luleå kommun där barn och vuxna med kommunikationssvårigheter finns:  på dagverksamheter, boenden, inom ledsagarservice. Det kan handla de som har en intellektuell funktionsnedsättning eller den som har svårighet att uttrycka sig efter t ex en stroke.

Genom att förstärka vanliga tal - med t ex gester eller tecken - så ökar begripligheten i det som sägs - från bägge håll.

Och det här är otroligt viktigt, förklarar projektledaren Peter Hedström Durhan för AKK-projektet. Inte minst när det handlar om personer som har en nedsatt beslutsförmåga - och det gäller beslut om vilken hjälp och stöd som hen ska få.

--Det kan vara beslut som rör insatser. Till exempel när en handläggare träffar en person. Men det kan ju även vara vardagliga beslut.

Den 2-åriga satsningen på AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation, i Luleå börjar närma sig sitt slut och behovet av kunnande och faktisk kompetens är stort vet man. Över 70 procent av närmare 400 anställda som svarat på en enkät vill lära sig mer, säger Peter Hedström Durhan.

--I de undersökningar och enkäter vi gjort under projektet så visar det sig att personal efterfrågar mer kunskap i de här ämnena, konstaterar han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista