Miljöpartiets tapp ger hopp om nya gruvor

2:15 min

Efter Miljöpartiets tillbakagång i riksdagsvalet väcks nu både förhoppningar och farhågor kring den kommande regeringens gruvpolitik.

En handfull gruvärenden ligger i dag på regeringens bord varav ett är den omtvistade planerade Kallakgruvan i Jokkmokk och där tror den socialdemokratiska kommunledningen att chansen att det blir en gruva nu ökat.

– Ja, definitivt. Vår bild är att Miljöpartiet skapat en politisk låsning som har förhindrat etableringsprocessen av järnmalmsgruvan i Kallak. Och det är ju i vårat perspektiv väldigt olyckligt, vi behöver fler arbetstillfällen, säger det socialdemokratiska kommunalrådet Robert Bernardsson.

Den planerade Kallakgruvan i Jokkmokk har fått vänta i mer än fem år på besked om den ska få brytningstillstånd, så kallad bearbetningskoncession. Ärendet har bollats mellan myndigheter och berörts av en ändrad praxis för gruvtillståndsprövningar och ligger sedan mer än ett år tillbaka och väntar hos regeringen för ett avgörande.

Där gör det sällskap med fyra andra gruvprojekt i norra Sverige som regeringen också ska ta ställning till. Även gruvornas branschorganisation Swemin har förhoppningar om en förändrad gruvpolitik, även om branschorganisationen inte vill peka ut vilka partier de helst skulle vilja se i en kommande regering.

– Det är viktigt att vi får en regering som kan ta beslut i gruvnäringsfrågor. Vi kan konstatera att Miljöpartiet och Socialdemokraterna har suttit i en regering nu och de har haft svårt att enas i gruvfrågor, säger Per Ahl, vd i gruvornas branschorganisation Swemin.

Samtidigt finns det de som helst inte ser en gruvvänligare politik framöver.

– I Sverige finns en mineralstrategi sedan 2013 som säger att vi till 2030 ska tredubbla antalet gruvor. Och gruvor och mineralindustrin har ju en väldigt stor och ofta negativ inverkan på miljön, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Däremot delar Naturskyddsföreningen synen om att Miljöpartiets tillbakagång från 25 till 16 mandat i riksdagen kan komma att påverka Kallakgruvans öde i Jokkmokk, då partiet klart och tydligt tidigare varit emot gruvan.

– Det är klart att det finns en poäng i det att en minskad röst för en specifik åtgärd innebär ju också mindre tryck. Jag tycker det vore väldigt synd om den typen av miljöfrågor får stryka på foten för andra frågor, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista