Sämre beredskap när försvaret sparar

Nedskärningarna inom försvaret i norra Sverige medför sämre beredskap för att klara stora olyckor, typ dammhaverier och kärnkraftsolyckor på Kolahalvön. Det säger Jan-Olov Westerberg, som är länsstyrelsens högste ansvarige i beredskapsfrågor.

- Vi har under lång tid byggt ett katasfrofhanteringssystem där vi mycket har litat på försvarsmakten. De ska hjälpa oss med resurser, personal och liknande och idag finns inte den resursen i samma utsträckning. Väldigt mycket efter senaste försvarsbeslutet har lokaliserats ned till södra Sverige och det är något, som kommer att påverka oss negativt, säger han.

Vid ett möte i Luleå på torsdagen träffades 113 företrädare för beredskapsorganisationerna vid länets myndigheter och då framgick det att det finns en omfattande planläggning av hur insatser ska göras. Nyckelordet är samarbete. Alla berörda ska hjälpas åt och överlag var man överens om att beredskapen är god, även om till och med försvaret medgav försämringar på grund av nedskärningar i den egna organisationen.

Det finns många olika typer av katastrofer, som kan beröra Norrbotten säger Jan-Olov Westerberg.

- De svåraste händelserna, som skulle kunna inträffa är ett långvarigt strömavbrott sent på hösten, innan snön har kommit, ett dammhaveri i övre delen av Luleälven, som kan medföra att dammar nedströms rasar och ett kärnkraftshaveri på Kolahalvön med nedfall här, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".