Bältesanvändning inom psykiatrin kritiseras

I JOs granskning av Öjebyns rättspsykiatriska vård framkommer det bland annat att bältesspänning har använts på ett felaktigt sätt.

När JO granskade Öjebyns rättspsykiatriska vård ifrågasattes två situationer med fastspända patienter. En patient som inte var dömd till vård blev mot reglerna fastspänd och en annan patient blev fastspänd med bälte i elva timmar, utan att det rapporterades till Socialstyrelsen. Rent rättsligt ska alla bältesanvändningar noga antecknas i journal och vid längre användning än fyra timmar ska Socialstyrelsen informeras.

Per-Axel Karlsson är chefsöverläkare och verksamhetschef för rättspsykiatrin. Deras patienter är genom domstol dömda till psykiatrisk vård. Han menar att verksamheten har fått mycket god kritik från JO, men att de ska se över så att alla lagar följs vid deras dagliga arbete.

Bältesanvändning ser Per-Axel Karlsson som ett humant sätt att behandla ilskna patienter på, om det används på rätt sätt.

- I jämförelse med att nio personer håller fast patienten är bältet ett bra alternativ, säger han.

Bältet har använts länge inom rättpsykiatrisk vård och alla ser det inte som human behandling. Rudolf Juhujuntti är språkrör för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH. Han har själv blivit fastspänd och det tyckte han var förnedrande.

- Man känner sig kränkt, säger han.

Robert Svartholm är ordförande för distriktsläkarföreningen i Norrbotten. Han tycker att bältet inte får tas till i för många situationer.

- Det upplevs som en kränkning för då har vården misslyckats. På så vis att man inte har kunnat tala patienten tillrätta, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".