Gävleborg

Skolpeng innebär nedläggning av kommunala skolor

Nedläggning av skolor, större klasser och urholkade kommunala skolresurser. Det blir kommunernas svar på att friskolor etableras och kräver ut den skolpeng som varje friskola enligt lag har rätt till för var och en av sina elever.

– Om en friskola startar och kostar 10 miljoner så tar man pengar ur den kommunala budgeten och skickar iväg 10 miljoner till en annan huvudman. Då måste man plocka bort de 10 miljonerna någon annanstans, förklarar skolförvaltningstjänstemannen Curt-Ingvar Hamrén.

Krympa kostymen kallas det på byråkratsvenska att försöka omsätta tomma skollokaler till redig skolpeng. Jobbigt och trögt tycker skolförvaltningens kvalitetschef, Dick Lundberg:

– Vi måste igenom den här ekluten att anpassa vår organisation, det tar tid.

Men rektor Johan Sennerfelt vid Älvboda friskola, som hör till Sveriges bästa på att locka till sig elever från kommunen, har dålig förståelse för kommunernas problem. Kommunernas skolpeng är faktiskt större än friskolornas, konstaterar han:

– Det finns skrivet i skollagen att kommunen har rätt att behålla en del av skolpengen för att de måste ha en större kostym för att kunna ta emot tillflyttande elever ständigt och jämt.

Och när kostymen väl krympt är det de allt färre kommunala lärarna som får stå ut med större klasser, mindre lokaler och knappare resurser.

– Vi grejar det som vanligt, det gör vi ju alltid. Vi böjer oss ner och jobbar på, säger högstadieläraren Johan Hellström i Gävle.

Tomas Groop
tomas.groop@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".