Gävleborg

Utländska kvinnor vågar inte söka hjälp - "stort mörkertal"

Antalet utländska kvinnor som söker hjälp hos kvinnojourerna efter att ha blivit misshandlade av sina svenska män ökar. Samtidigt är både polis och kvinnojourer överens om att mörkertalet av kvinnor som inte vågar söka hjälp, på grund av rädsla för att utvisas, är stort.

– De här kvinnorna är väldigt utsatta. De saknar ofta ett socialt skyddsnät här i landet och är kanske oroliga för sin framtid om de får vara kvar eller inte om de gör en anmälan, det säger Lennart Segerquist som är chef för familjevåldsroteln på Gävleborgspolisen.

Uppehållstillståndet kan upphävas

Och det finns grund för den oro som många utländska kvinnor känner inför att anmäla sin sambo eller make. Under de första två åren i Sverige får kvinnorna ett temporärt uppehållstillstånd som när som helst kan upphävas om förhållandet brister. Polisen och kvinnojourerna är därför eniga om att mörkertalet är stort. Många kvinnor vågar helt enkelt inte anmäla misshandeln. Det är något som Anders Åbom som jobbar med projektet Nollvåld inom Ljusdals kommun håller med om.

– Det förefaller vara så. Om den (anmälan reds. anm.) innebär att de inte under några omständigheter får stanna här så kan de ju uppleva det som att det är ett val mellan pest eller kolera. "Ska jag åka härifrån så måste jag åka hem, och det vill jag inte", säger han.

"Rör sig om en regelrätt fruimport"

Både polisen och hjälpjourerna har stött på problemet vid upprepade tillfällen. Och enligt Carina Rådström på kvinnojouren i Hudiksvall rör det sig om en regelrätt fruimport.

– Det finns ju ett antal män som regelbundet tar hit kvinnor och ser till att de inte stannar längre än två år, de ser till att någon situation uppstår. Sedan när de skickar iväg den kvinnan då kommer det en ny kvinna för nästa tvåårsperiod, säger hon.

Fernando Arias
fernando.arias@sr.se