Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
gävleborg

Tuff framtid för demensvården

Publicerat måndag 4 juni 2012 kl 05.54
"Vi får en mycket kraftig ökning av dementa"
(1:57 min)
Yvonne Kingbrandt. Foto: Privat

Demensvården i länet står inför svåra utmaningar de kommande åren. Andelen befolkning med demenssjukdomar bara ökar, samtidigt som det blir tuffare att hitta kompetent personal på området.

I Gävleborgs län finns uppskattningsvis 5 500 personer med demenssjukdom, vi träffade Yvonne Kingbrandt i Gävle och såhär berättar hon om hur det började för henne.

– Det började med det här med minnet, nycklar som satt kvar i dörren. Jag tappade saker och började förlägga grejer och tappa saker ute. Från att ha haft koll på hela familjen hade jag inte ens koll på mig själv, säger hon.

Yvonne Kingbrandt tillbringar förmiddagen på dagverksamheten Gnistan i Gävle. För fyra år sen fick hon diagnosen alzheimers, som är den vanligaste formen av demens.

I dag finns omkring 5 500 personer med demenssjukdom i länet, men vi kan räkna med att ha betydligt fler om några år. Det berättar Anders Wimo, professor i geriatrisk allmänmedicin och distrikstläkare i Bergsjö.

– Sedan när de stora 40-talskullarna uppnår åttioårsåldern så kommer vi få en mycket kraftig ökning av antalet dementa efter 2020. Så det kommer kanske vara omkring 8 000 personer med demenssjukdom år 2030, säger han.

Brist på specialister
De stora utmaningarna för demensvården blir enligt Anders Wimo att hitta kompetent personal. Många går i pension, och geriatrik är ett område som är svårt att rekrytera till. Dessutom är kommunernas kostnader för särskilda boenden höga. Värst är läget i Hälsingland.

– I Gävle finns en fungerande geriatrisk verksamhet, i Hälsingland är det mer bekymmersamt. Det finns en specialist, Åke Svalfors som jobbar i Ljusdal och gör demensutredningar. Riktigt vad som händer när han väljer att sluta vet vi inte riktigt, säger Anders Wimo.

Att fler blir diagnostiserade med demens beror bland annat på att vi har blivit bättre på att bota andra sjukdomar och lever längre.

Yvonne Kingbrandt kommer till dagverksamheten i Gävle en gång i veckan, och för henne är det mycket värt att få träffa andra med demenssjukdom.

– Jag tycker det är helt underbart, för ibland blir man väldigt trött på att vara i en frisk värld. Ibland slappnar man av bättre om man känner att det gör inget om jag klantar mig, nu är jag bland dem som är som jag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".