1 av 2
Doppåsar som denna från Delsbo var vanliga ända till slutet på 1800-talet. Foto: Hasse Persson/Sveriges Radio
2 av 2
Susanne Klingberg Gunilla Stenberg Hälsinglands museum. Foto: Hasse Persson/Sveriges Radio
Hudiksvall

Sällsynta doppåsar ställs ut

Det är jämställda påsar säger Susanne Klingefors
1:33 min

En liten utställning med stort djup har just öppnats på Hälsinglands museum i Hudiksvall. Det handlar om föremålen doppåsar som var vanliga för 150 år sedan och inrymmer, mystik, tro och traditioner för de nyföddas entré i kyrkan och på jorden.

I doppåsarna låg det lindade barnet när det bars fram till dopet och påsarna är alltså föregångaren till vår tids dopklänning. Den var ett vackert dekorerat plagg som hämtade inspiration till sin dekor från både kyrkliga och folkliga textilier. Doppåsen innehöll också små föremål som skulle ge barnet en bra framtid, exempelvis ett psalmboksblad för kunskap och klokhet, ett mynt för välstånd eller en brödbit för att mat aldrig skulle fattas barnet.

Jämställda påsar

Till skillnad från idag gjordes ingen större skillnader vare sig det låg en pojke eller flicka i påsen. Det konstaterar Susanne Klingefors, administratör vid Hälsinglands museum:

- I dag är vi vana vid att pojkar ska ha blått och flickor rosa. Här kan vi se två påsar - den ena tillhörig en pojke, den andra en flicka - som båda är sydda i samma röda tyg, berättar hon.

Få doppåsar finns bevarade

I dag finns det inte många kvar av dessa underbart vackra påsar för nyföddas väg in i kyrkan och världen. Hälsinglands museum visar tre exemplar från Delsbo, ett från Hille och ett från Österfärnebo. Den yngsta påsen är från 1800-talet och den äldsta från 1600 men gemensamt är den prägel av tro, gudmors krafter och mystik som samlingen skänker åt denna lilla men betydelsemättade utställning.

- Användningen av påsarna hade mycket med folktro och en rädsla för det okända att göra. De skulle ge de små kyrkans skydd mot djävulen, säger Susanne Klingefors.

Gudmodern hade central roll

Utställningen är textilhistoriskt intressant men ger enligt muséiechefen Gunilla Stenberg också ny förståelse för godmoderns betydelse i dopcermonielet:

- Hennes karaktärsegenskaper var viktiga och skulle överföras på barnet vid dopet, berättar hon.

Gunilla Stenberg tror att särskilt textilhistoriskt intresserade besökare kan ha utbyte av utställning, men också alla som vill veta mer om barnadopets spännande historia:

- Berättelserna om hur man förr föddes in i kyrkan och samhället kommer säkert att locka många, säger hon.

Hasse Persson
hasse.persson@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".