En pojke med autism sitter och målar ett hjärta. Foto: Stew Milne/Scanpix.
Hudiksvall

Osäkra metoder vid diagnos för autism

"Det saknas bra studier för de instrument som används"
2:05 min

De metoder som används för att ställa diagnosen autism fungerar inte fullt ut. En ny rapport visar att flera är dåligt utvärderade och saknar vetenskapligt stöd.

Laila Nyström från Delsbo som har barn med autism anser att det här kan leda till att personer får sin diagnos onödigt sent.

– Det viktiga är att man får en diagnos, så man får det hjälp och stöd man behöver. Tyvärr ser det inte alltid ut så, men det underlättar ju tidigare man får en diagnos, säger hon.

Inom vården finns flera olika metoder för att diagnosticera så kallade autismspektrumtillstånd, som innefattar bland annat autism och Aspergers syndrom.

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har granskat metoderna. De har kommit fram till att bara två av 14 metoder har vetenskapligt stöd.

Lars Jacobsson, professor emeritus i psykiatri vid Umeå universitet, har lett arbetet med rapporten, som presenteras i dag.

– Det saknas bra studier för de instrument som används. Det behöver inte betyda att de inte går att använda. Vi har inte sagt att de är dåliga, men vi säger att de inte är väl undersökta, säger han.

Rapporten visar även att de metoder som undersökts visar brister. Ett av testen som används i vården missar till exempel tre av tio personer som har autismspektrumtillstånd.

Och det är just sådana konsekvenser man kan befara när nivån på diagnoserna skiftar, enligt Lars Jacobsson.

– Du kan alltså både missa personer som borde ha diagnosen och du kan få en diagnos som du inte skulle ha. Det är extremsituationerna som man vill undersöka så mycket som möjligt, säger han.

SBU har även granskat de behandlingar som används vid  autismspektrumtillstånd. Även där är det vetenskapliga underlaget dåligt.

– Till exempel att effekten av insatser får bedömas av föräldrar. De är inte alltid så objektiva, för de har förhoppningar i och med att de har gått in i ett projekt och satsat mycket egenarbete, säger Lars Jacobsson.

Vid sidan om sjukvården menar Lars Jacobsson att framförallt skolorna har ett viktigt arbete - som många gånger kan bli bättre. Laila Nyström i Delsbo håller med.

– Det svåra har varit att få det stöd och hjälp i skolan som de behöver. Det har varit den stora stöttestenen och är den stora stöttestenen, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".