Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Så kallad grooming är vanligare än vad antalet anmälningar visar, enligt polisen. Foto: Scanpix.
gävleborg

Få polisanmälningar om grooming

"Ett tecken på att vuxenvärlden misslyckats"
1:18 min

Det är mycket ovanligt att någon polisanmäls för att ha försökt knyta sexkontakter med barn på nätet. I Gävleborg kom sex sådana polisanmälningar in förra året. Björn Sellström som jobbar på Rikskriminalen mot den här typen av brottslighet, är övertygad om att den är betydligt vanligare än så, men att de som drabbas låter bli att vända sig till polisen.

– Man tänker helt enkelt att ”det är ingen idé att anmäla, att det är ingen som gör något eller kan göra något, det här får man räkna med”, säger han.

Just nu pågår en stor polisutredning i Örebro mot den man som misstänks ha kontaktat ett stort antal unga flickor via nätet, bland annat den 13-åring som nyligen tog sitt liv i Kumla.

Men hur vanligt det är att unga kontaktas på nätet med sexuella avsikter är det ingen som vet.

Den senaste seriösa uppskattningen i Sverige gjordes 2007, då varannan flicka som gick i nian i en undersökning svarade att hon blivit kontaktad med sexuell anspelning.

Björn Sellström är övertygad om att det är ännu vanligare i dag.

Sedan 2009 är det olagligt att via nätet ta kontakt med någon i sexuellt syfte om den personen inte har fyllt 15.

Men sedan lagen kom till har bara 12 anmälningar kommit in till polisen i Gävleborg.

Björn Sellström tycker det är olyckligt:

– Det är ledsamt och det tycker jag är ett tecken på att vuxenvärlden på något sätt misslyckats, säger han.

Att antalet polisanmälningar inte alls stämmer med hur vanligt brottet är gör också att polisen satsar mycket mindre kraft på att klara upp sådana här brott, än vad Björn Sellström på Rikskriminalen tycker vore rimligt.

– Polisen måste ju jobba lite grann efter att se på de problembilder som finns, och skulle man påvisa att problemet är mycket mycket större, då skulle resurserna också fördelas på ett annat sätt, anser han.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".