1 av 2
Malignt melanom i Pankreas (cancer i bukspottskörteln) är en ovanlig cancerform som ett stort antal kvinnor i Gävleborg avled av förra året. Foto:Rebecca Göransson/Sveriges Radio
2 av 2
Johan Ahlgren, verksamhetschef på onkologen i Gävle. Foto:Rebecca Göransson/Sveriges Radio

Ovanligt många fall av bukspottskörtelcancer i Gävleborg förra året

"Mer än 90 % av patienterna avlider"
1:40 min

Förra året avled ett stort antal kvinnor i Gävleborg av cancer i bukspottskörten, Malignt melanom i pankreas som det också heter är en svårartad och ovanlig cancerform. Enligt en rapport som Socialstyrelsen tagit fram så hade Gävleborg det fjärde högsta antalet dödsfall i bukspottskörtelcancer, sett till hela Sverige.

Johan Ahlgren är verksamhetschef på onkologen i Gävle reagerar på att så många avled i bukspottkörtelcancer.

– Jag har frågat runt här bland ett par kollegor och det är ingen som direkt har tänkt på det. När man ställer frågan direkt så är det några som medger att det kanske var några fler men inte direkt så att man tänkt på det.

I Gävleborgs län avled 45 kvinnor i malignt melanom i pankreas - en ovanlig och svårbehandlad cancerform som angriper bukspottkörteln. Bukspottkörteln är ett viktigt organ för matsmältningen.

Trots att bukspottkörtelcancer har blivit ovanligare de senaste decennierna så var det, enligt Socialstyrelsens rapport över dödsorsaker 2012, en dramatisk ökning i Gävleborg av dödsfall i cancerformen.

– Det här är ju en av de svårare cancersjukdomarna som vi har. Trots alla framsteg som gjorts är prognosen dålig: mer än 90 % av patienterna avlider faktiskt av sjukdomen.

Ärftlighet och sämre levnadsvanor kan orsaka cancer i bukspottkörteln.

– Många av riskfaktorerna bakom bukspottkörtelcancer är ju fortfarande höjda i dunkel. Men rökning är den mest belagda riskfaktorn.

Det finns anledning att ta socialstyrelsens rapport på allvar, menar Johan Ahlgren. Men för att ta reda på om antalet fall av bukspottkörtelcancer börjat öka igen så behöver statistiken granskas över en längre period:

– Skulle det vara mer entydiga signaler så får vi ju signaler om det och då får vi naturligtvis vidta ytterligare analysarbete.

– Och sen får vi i första hand titta på om det finns det svagheter i sjukvården här. Är vi tillräckligt effektiva? Finns det förbättringar som kan göras när det gäller diagnostik och behandling? Det är alltid där man måste börja.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".