Behandlingsmediciner skapar beroende och leder till fler dödsfall än heroin, visar obduktionsrapporter från Karolinska institutet. Foto: Sakena/flickr
#knarklan

Behandlingsmediciner tar fler liv än heroinet

Behandlingarnas mediciner tar fler liv än heroin
2:10 min

Behandlingsprogram i svensk sjukvård använder sig av narkotikaklassade mediciner för att få patienterna att sluta med illegal narkotika. Det visar sig att även medicinerna skapar beroende och tar fler liv än heroin, dessutom skapas en svart marknad utanför behandlingen.

Substitutionsprogram är behandlningar där sjukvården byter ut illegala droger, som exempelvis heroin, mot narkotikaklassade läkemedel.

Metadon och Buprenorfin används vid landstingens substitutionsprogram för heroinister, en verksamhet som sedan 2006 vuxit i samma takt som dödsfallen till följd missbruk av medicinerna har ökat. 

Medicinerna är knark anser Robert Boström i Järbo som själv varit beroende av heroin.

– På många sätt så är medicinerna och knarket likvärdiga i kroppen, känslomässigt och i hjärnan.

Förra året dog 201 missbrukare med läkemedlen metadon och Buprenorfin i kroppen, att jämföra med 167 personer som dog av överdos av heroin.

Det visar obduktionsdata i Karolinska Institutets forskningsregister Toxreg som P4 Gävleborg tagit del av.

Lika dödliga som heroin

Och av forskningsregistret Toxreg som sammanställts vid Karolinska Institutet på basis av Rättsmedicinalverkets obduktionsdata, framgår att medicinerna vid substitutionsprogrammen också är lika dödliga som heroin.

Sedan 2006 har antalet döda som hittas med medicinerna i kroppen stadigt ökat varje år, en ökning som tidsmässigt sammanfaller med att programmen kraftigt utökades och spreds över hela landet med start 2005.

Har en svart marknad

Sjukvårdprogrammens mediciner har en svart marknad konstaterar Robert Boström.

– Det är droger som är eftertraktade av personer som inte är med i behandlingsprogrammet.

Hur mycket metadon och subutex sjukvården läcker till den svarta marknaden är enligt Socialstyrelsen mycket osäkert. Men en ny, ännu inte publicerad forskarstudie av 400 patienter i elva program som genomförts av Högskolan i Malmö visar nu att att en majoritet av patienterna någon gång delat med sig, bytt eller sålt vidare sin medicin till andra.

Förr eller senare får deltagarna ta hem medicinerna och ansvara för dem berättar Chris Sorioano Roos som i 10 års tid deltagit i substitutionsprogram.

Som lyssnare tar du del av granskningen på flera plattformar; radio, webb och sociala medier. Du kan följa flödet på Twitter via hashtagen #knarklan.

Diskutera gärna i kommentarsfältet nedan. Vad tycker du om situationen i Sverige när det gäller droger?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".